SD: Ljugarbänkarna fyller sin funktion

Två herrar har möts här och det har mynnat ut i att sverigedemokraterna har kom upp på tapeten och i och med dessa herrar kommer från landsbygden, var ämnet givet men var slutet givet? Som det brukar när man ska glänsa mer än den andre, såå kommer verkligheten i kläm.

Detta är väl helt ok, men sen att ändå sända detta till tidningen. Lite substans måste vi väl ändå förhålla oss till, både ni och media.

Ni ondgör er att vi i Sverigedemokraterna inte är på landsbygdens sida. Ni nämner hur levande den var för några decennier sedan och vi får skulden för hur det ser ut nu.

Kanske Gert Hansson skulle gå till en annan politiker i Svenstorp vars parti styrde under dessa decennier. Sverigedemokraterna bildades 1988 och då var det mesta nerlagt på landsbygden, hur i all friden kan vi få skulden?

Ni får gärna komma med mer konkret hur man återupprättar landsbygden och stoppar urbaniseringen. Samtidigt, ta med bakgrunden till varför vi fått den situation vi har i dag med.

Vår budget var nu också misslyckad enligt Carl Bengtsson. Han nämner inte att vi vill omvandla satsningar till stadsmiljögruppen till att gälla hela Ystads kommun, att vi var det enda parti som hade i budget 2020 att kunna öppna sockerbruksvägen i Köpingebro med mera.

Nej, skattehöjningar är frälsaren, tycks det. Jo, om man inte förvärvsarbetar eller på annat sätt bidrar med skattemedel, då känns det bra. Det måste vara slut med denna mentalitet.

I en skattehöjning hade verkligen landsbygden missgynnas, detta satte vi stopp för så att vi i varje fall kan ha bibehållen köpkraft, eller kanske man ska nämna det som skattekraft, för att kunna betala alla avgifter och skatter som drabbar oss på landsbygden.

Nästa gång ljugarbänkarna används, så sänd in det till seriesidan i stället. För hur som helst, det är rätt roande att läsa era inlägg.

Jan-Åke Isaksson

Leif Olsson-Svensson

SD Ystad