Vildsvinsbök i vårens vitsippsskog

Vildsvin bökar upp marken inte bara på åkrar och i villaträdgårdar utan också i naturreservat. Det blev en YA-läsare nyligen varse när hon gick en av sina favoritpromenader i den västra delen av Listarumsåsens naturreservat, norr om Smedstorp.

På en sträcka längs stigen inne i skogen, där det under våren brukar vara helt vitt av vitsippor, har jorden vänts upp och ner av bökande vildsvin på jakt efter rötter och kryp.

På länsstyrelsen i Skåne, som håller i tillsyn och skötsel av naturreservat, uppger Magnus Jönsson, naturvårdsförvaltare med ansvar för 30-35 naturreservat i sydöstra Skåne, att vildsvin är ett återkommande problem.

– Det är ett stort problem på många håll, även om det varierar mellan olika platser.

I lagom mängd och på rätt ställen behöver bökandet inte alls alltid vara till nackdel – men om det händer hela tiden kan naturvärden förstöras, uppger Magnus Jönsson, naturvårdsförvaltare på länsstyrelsen i Skåne.

Störst skada ställer ”grisarna” till i betade ängsmarker – där det är just floran och faunan i den betade grässvålen som är det skyddsvärda, säger han.

I skogsmark är bökandet, inom rimliga gränser, tvärtom till nytta för den biologiska mångfalden genom att underlätta föryngringen av växter – en del arter är beroende av att marken rörs om för trivas.

– Betad mark kan också hämta sig, men i de fall när jorden hela tiden bökas upp igen och växterna aldrig får återhämta sig, så förs syre ner i jorden och det blir en gödningseffekt. Då gynnas ruderatväxter som maskrosor och skräppor istället för det man ville skydda, säger Magnus Jönsson – som kommer att titta till Listarumsåsen framöver.

Just vitsippor som YA-läsaren bekymrade sig för är de en av de tåligare växterna när det gäller vildsvins bökande, enligt Magnus Jönsson.

– De har sådana rötter att de kan återhämta sig rätt bra, så de försvinner knappast, säger han.