Textstorlek
Sabina Nordh Holmegard, Louise Hallgren, Matilda Persson, Linn Larsson och Nils Larsson är sex av 62 elever som protesterar mot hur deras undervisning är upplagd. "NO-projektet är bortkastad tid", säger de. BILD: MARK HANLON
Massiv elevkritik mot den nya pedagogiken
62 niondeklassare protesterar mot undervisningen
Publicerad: 18 oktober 2007, 01:15
Senast uppdaterad: 18 oktober 2007, 09:54
Senast uppdaterad: 18 oktober 2007, 09:54
SJÖBOnior har skrivit på ett protestbrev mot under
Elever på Färsinga lärcentrum protesterar mot den nya pedagogiken på skolan. 62
Otydliga uppgifter, för svårt inlärningsmaterial, för få lärare och allmänt stökigt.
Det är några av de klagomål som skolledningen på Färsinga lärcentrum fått ta emot från uppretade elever de senaste veckorna.
Eleverna är upprörda över det NO-arbete som bedrivs på skolan enligt den nya typ av pedagogik som nu praktiseras. Pedagogiken innebär att eleverna har få lärarledda lektioner och i stället jobbar med uppgifter gruppvis.
Men de 62 eleverna i klass 9 E, F, G och H sågar upplägget jämns med fotknölarna. De sju veckorna som kursen hållt på har varit bortkastad tid, där de inte lärt sig särskilt mycket, anser de.
– Lärarna vill få igenom ett nytt arbetssätt och använder oss som försöks-kaniner. De experimenterar med våra betyg, säger Sabina Nordh Holmegard i 9G, en av fem elever som utsetts att föra kollektivets talan.
Enligt eleverna sker en kort samling i klassrummen innan lektionen börjar, sedan sprids eleverna i sina grupper utan att lärarna har kontroll på var de befinner sig. Vissa elever går iväg utan att tillföra något till gruppen. Svaga elever lämnas åt sitt öde och betygssättningen blir orättvis, anser eleverna.
De arbetsuppgifter som delats ut är abstrakta och svåra att förstå, menar eleverna, och ifall de behöver hjälp finns det i bästa fall tre lärare på 90 elever att fråga.
– Men ibland är någon av dem på möte, och då kanske det bara finns en eller två, säger Louise Hallgren i 9G.
Det är några av de klagomål som skolledningen på Färsinga lärcentrum fått ta emot från uppretade elever de senaste veckorna.
Eleverna är upprörda över det NO-arbete som bedrivs på skolan enligt den nya typ av pedagogik som nu praktiseras. Pedagogiken innebär att eleverna har få lärarledda lektioner och i stället jobbar med uppgifter gruppvis.
Men de 62 eleverna i klass 9 E, F, G och H sågar upplägget jämns med fotknölarna. De sju veckorna som kursen hållt på har varit bortkastad tid, där de inte lärt sig särskilt mycket, anser de.
– Lärarna vill få igenom ett nytt arbetssätt och använder oss som försöks-kaniner. De experimenterar med våra betyg, säger Sabina Nordh Holmegard i 9G, en av fem elever som utsetts att föra kollektivets talan.
Enligt eleverna sker en kort samling i klassrummen innan lektionen börjar, sedan sprids eleverna i sina grupper utan att lärarna har kontroll på var de befinner sig. Vissa elever går iväg utan att tillföra något till gruppen. Svaga elever lämnas åt sitt öde och betygssättningen blir orättvis, anser eleverna.
De arbetsuppgifter som delats ut är abstrakta och svåra att förstå, menar eleverna, och ifall de behöver hjälp finns det i bästa fall tre lärare på 90 elever att fråga.
– Men ibland är någon av dem på möte, och då kanske det bara finns en eller två, säger Louise Hallgren i 9G.
Utan resultat
Hon och fyra andra elever har försökt föra fram sin kritik till skolledningen, men utan resultat, menar de. Efter en halv termin är de fem redan trötta på det nya sättet att arbeta.
– Det fungerar inte. Vi hade lärt oss mycket mer med vanlig katederundervisning, säger Matilda Persson.
Ann-Christine Kullgren är tillförordnad rektor på Färsinga lärcentrum. Hon vill inte diskutera elevernas kritik på telefon utan vill avtala ett möte. När YA inte kan den tid som föreslås avböjer hon att kommentera i tidningen.
– Det går inte att förklara på telefon. Det är en arbetsprocess som ungdomarna har lite svårt att förstå sig på. De vill gärna leva kvar i den gamla förmedlarskolan, säger Ann-Christine Kullgren.
Elevernas konkreta kritik, exempelvis att det är för få lärare, vill Ann-Christine Kullgren inte heller kommentera.
– Vi har inte mindre resurser än någon annan skola i kommunen, till och med lite mer. Men man måste se allt som en helhet och det blir bara fel om vi svarar på enstaka frågor, säger Ann-Christine Kullgren.
Andreas Mårtensson
– Det fungerar inte. Vi hade lärt oss mycket mer med vanlig katederundervisning, säger Matilda Persson.
Ann-Christine Kullgren är tillförordnad rektor på Färsinga lärcentrum. Hon vill inte diskutera elevernas kritik på telefon utan vill avtala ett möte. När YA inte kan den tid som föreslås avböjer hon att kommentera i tidningen.
– Det går inte att förklara på telefon. Det är en arbetsprocess som ungdomarna har lite svårt att förstå sig på. De vill gärna leva kvar i den gamla förmedlarskolan, säger Ann-Christine Kullgren.
Elevernas konkreta kritik, exempelvis att det är för få lärare, vill Ann-Christine Kullgren inte heller kommentera.
– Vi har inte mindre resurser än någon annan skola i kommunen, till och med lite mer. Men man måste se allt som en helhet och det blir bara fel om vi svarar på enstaka frågor, säger Ann-Christine Kullgren.
Andreas Mårtensson
Läsarnas vårbilder!
