I parti och minut levererade Lind och hans kumpaner bevis för sin tes att fornminnet är en kultplats från bronsåldern. Fallossymbolen, omegatecknen, solsymbolerna och naturligtvis alla stenarna som enligt Lind är orienterade efter solen. Enligt Lind framstår det med all tänkbar tydlighet att den gängse tolkningen av området som ett järn-åldersgravfält inte stämmer.

Nils-Axel Mörner, docent i geologi, har med sin radarmätning kunnat visa att fornminnets stenar står på en jordyta som var mark-nivå för 2 500 år sedan. 500 år före Kristus alltså.

- Markradarn kan också visa att det finns 1 146 objekt under markytan. Det kan vara stenar, men det kan också vara annat, säger Mörner.

Geolog Gerhard Schwartz som mätt de magnetiska fälten i marken menar att han sett former under jorden som kan vara husgrunder. Slingrande möns-ter kan vara resterna av pallisader.

Doktor Jan Stillström ser å sin sida vägarna i terrängen som lett fram till kultplatsen.

- Eftersom det finns sten-åldersboplatser i närheten kan man kanske tänka sig att Heimdalls stenar är ännu äldre än vi nu tror.

- Jag tror åtminstone att det vi här har är världens största kultplats, säger Stillström.

Svea Johnsson, 82 år, stod för den charmigaste inlägget under presentationen. När hon läste i tidningen om Bob G Linds funderingar kring fornminnets storhet drog hon sig till minnes den lilla pärlan hennes morfar hittade vid en av deras många vandingar längs kusten. En pärla som kronprins Gustav Adolf på 30-talet for till Haväng för att få beskåda och konstatera att den var fenicisk och användes som betalningsmedel.

Pärlan är försvunnen, men minnet lever hos Svea Johnsson.

- Jag förstod att pärlan skulle tala för Bobs idéer om en handelsplats. Därför tog jag kontakt, berättar Svea Johnsson.