I senaste numret av Folket i Bild skriver Jan Myrdal under rubriken,

" Om Israel och Hitlertyskland. Konsten att sälja in ett folkmord"

" Zionism och antisemitism är avigan och rätan; som krona och klave" - fortsätter han. Hur han tänkt när han sätter antisemitismen och zionism på samma gungbräde och tro att det ska balansera jämt, är i sanning förunderligt.

I slutet på sin krönika skriver den gamle mannen om att "vi måste vara på vakt mot talet om "tyskarna' och att vi nu /också/ ska vara på vakt mot talet om ' judarna'". Här är jag helt ense med honom, det råder ingen tvekan om att kollektivisera människor under gemensamt epitet är grunden för rasism. Men när han sedan fortsätter : . . " judarna. . och söka dra in så många bland dem som möjligt i solidaritetsarbetet ", är det uppenbart att han verkligen tycker att " judarna" som kollektiv är ansvariga för de fruktansvärda händelserna i Gaza.

Nu är väl Jan Myrdal inte något sanningsvittne. Hans trovärdighet som politisk rapportör är för alltid satt totalt ur spel efter hans lovprisande av Pol Pots ökända terrorregim i Kambodja.

Att Folket i Bild fortfarande publicerar Jan Myrdals skriverier, trots att det i deras programförklaring bland annat står att " FiBs plattform är För Folkets kultur".

Menar redaktionen verkligen att det är ett uttryck för folkets kultur att låta en sedan länge desavouerad gammal man få skriva sådant som helt tydligt är ett uttryck för rasism. Är det verkligen så att det är en del av svenska folkets kultur att se vissa som " de" och då följaktligen anse att " de" inte är som "vi". Det är i så fall inte att undra över att den så kallade integrationen, trots de stora summor statliga medel som satsats, har misslyckats.

Om man för bara några år sedan hade skanderat Död åt judarna, Död åt judarna så som skett på flera antiisraeliska demonstrationer nyligen, hade det förmodligen lett till att de som skrikit dessa rasistiska slagord blivit bortfösta.

I dag reagerar ingen längre på antisemitiska slagord. Det har helt enkelt blivit politiskt korrekt att hata judar. Det hade varit intressant att se vad som hade hänt om någon burit på plakat med Död åt alla svarta. Självklart skulle det uppfattas som grovt rasistiskt och självklart skulle många bli upprörda och kanske hade det lett till åtal.

Lärare på grundskolan kan berätta om elever som reser sig upp och demonstrativt går ut ur klassrummet när ord som judar ( i religions- eller historieundervisningen) nämns. Lärarna säger att de är maktlösa i sådana situationer och följden har blivit att de undviker att nämna

j-ordet.

Vad de få överlevande från Auschwitz som fortfarande är i livet tänker när de på tevenyheterna hör demonstranterna med sitt Död åt judarna, kan jag bara gissa. Men en sak vet jag bestämt; varken de eller andra judar kan på något vis hållas ansvariga för de hemska krigshandlingar som utförs av den israeliska staten. Att påstå något annat är rasism.