Det började med att Birger Schlaug i all hast inför en tågresa någon gång på 70-talet ryckte till sig en bok som hette Väckarklockan. Vem Elin Wägner var hade han då ingen aning om. Han sökte bara något att fördriva tiden med.

– Ungefär 30 sidor senare, någonstans mellan Södertälje och Flen, hade hela min världsbild förändrats. Det är ingen överdrift att säga att jag blev en ny människa.

Elin Wägner var inte rädd för att sticka ut hakan och var kanske den första som nuddade vid begreppet rättvisemärkt när hon beskrev arbetarnas villkor i meningar som "härlig billig californisk frukt som klibbar nöd och tårar".

Sådant skakade om miljöpartiets dåvarande språkrör rejält.

– På den tiden beskrevs kvinnor som kämpade för sin rösträtt som fula, manhaftiga och misslyckade kvinnor vars lott bestod i att ha samlag, föda och vårda barn.

– När så Elin Wägner tog till orda, hon var varken det ena eller det andra, och bemötte den tidens kulturetablissemang med finess väckte det stor uppståndelse. Men det kostade henne mycket.

Elin Wägners 30 böcker har länge samlat damm i biblioteks källare och Schlaug gör sitt bästa för att lyfta fram denna "skatt".

– Elin Wägner är en av de fyra kvinnor som betytt mest för kvinnors rättigheter, hävdar Schlaug som också skrivit en biografi över hennes liv och författarskap.

I dag klockan 8.30 talar Leif Alsheimer på hamnplan om "bildat ledarskap".