Första godkända skörden

Ystad

Lagom till årets vinskörd har vinodlarna Claes Olsson och Thorsten Persson fått ett tillverkningstillstånd för att pressa och framställa vin i sitt nybyggda vineri i Hagestad.

Artikeln publicerades 15 oktober 2009.Årets vinskörd på Ekesåkra vingård ett par kilometer norr om Sandhammaren är över. Druvorna på de sista av 800 vinrankor på gården plockades förra helgen.

Nu börjar vinmakarjobbet i det nybyggda vineriet.

– Innan var det här en hobby, nu är det allvar, säger Thorsten Persson.

Han berättar att skörden har varit bra med hög sockerhalt på druvorna och fint skördeväder.

Att vineriet har fått tillverkningstillstånd innebär att de båda vinodlarna får sälja sitt vin till Systembolaget och restauranger. Och enligt reglerna är det närmaste systemet till och med skyldigt att sälja ett lokalproducerat vin.

Allt som rör vin och alkohol i Systemmonopolets avlånga land är som bekant kringgärdat av regler och bestämmelser. Det har tagit mycket möda och byråkratisk hjärngymnastik för att få vineriet godkänt.

Men nu står de där de nybakade vinodlarna, i nya, vita laboratorierockar, och pressar sitt första godkända vin. Årets skörd ger ungefär 600 liter vin. De döljer inte sin entusiasm. Thorsten Persson och grannen Claes Olsson är båda uppväxta på lantbruk och har dragit sig tillbaka efter långa yrkeskarriärer. Thorsten Persson lämnade i början av året jobbet som fotograf på YA, Claes Olsson har varit i byggbranschen.

– Vi är bonnapågar, vi trivs inte med att sitta still, säger Claes Olsson.

Nu är cirkeln sluten och de båda är tillbaka som bönder, om än av ett annorlunda slag.

Vineriet har vasstak och är en tillbyggd flygel på Claes Olssons gamla Skånegård. En affärsdel är förberedd för att kunna rymma försäljning den dag som det blir tillåtet med gårdsförsäljning, om det blir så.

– Vi hoppas att det fattas ett beslut i Riksdagen i vår, säger Thorsten Persson.

Vinet som nu ska pressas har jäst en vecka på de rostfria kärlen i vineriet. Här är nykaklat och skinande rent. Hygienen är det viktig. En liten spruta med svavel används flitigt för att desinficera allt.

Claes Olsson häller i en spann med vinsaft och druvskal i pressen som är en cylinder, full med hål. Inne i pressen hänger en tunn duk, ungefär en sådan som används när man ska göra saft.

Med ens börjar en oxblodsfärgad druvsaft att rinna i en liten ränna runt pressen. Saften pumpas sedan upp i ett kärl där den ska fortsätta att jäsa. Om ett halvår kan man sticka näsan i ett glas med Österlenvin, lukta och sedan spåra jordmån och känna solen över Sandhammaren i smaken.

– Blir det inte bra, så släpper vi inte vinet. Då häller vi ut det, säger Thorsten Persson.

Men det finns nog ingen anledning att tro att det skulle gå så illa. Han och vinodlarkollegan har odlat vin några år nu. En av de första årgångarna blev diplomerad och fick goda vitsord av kännare.

Intresset för deras Österlenvin är också stort. När de hade öppen vingård för ett tag sedan kom 300 besökare.

Många ville smaka på vinet, vilket ännu inte går för sig, och hade säkert köpt med sig en flaska hem, om det bara varit tillåtet.

Nästa säsong ska Claes Olsson och Thorsten Persson plantera 800 vinplantor till, Sverige sydligaste vingård växer så det knakar i vinrankorna.