Amjad Manfi är utbildad läkare i Irak. Han hoppas på att få fortsätta med sitt jobb i Sverige, men Socialstyrelsens handläggningstid är lång. Bild: Johanna Wallin.
Utdragen väntan
på läkarlegitimation
Publicerad: 20 november 2009, 01:15
Senast uppdaterad: 22 november 2009, 15:56
Senast uppdaterad: 22 november 2009, 15:56
Bromölla
35 procent av Bromöllas flyktingar har en högskoleutbildning med sig i bagaget. En av dem är Amjad Manfi som inte vill något hellre än att få börja jobba som läkare igen. Men valideringen av hans irakiska utbildning har dragit ut på tiden.
Bromöllas flyktingar
Utbildningsnivå
Saknar utbildning: 3%
Grundskola 1-3 år: 3%
Grundskola 4-6 år: 25%
Grundskola 7-9 år: 13%
Gymnasieskola: 8%
Påbyggnadsutbildning: 15%
Högskoleutbildning: 35%
Aktiviteter under introduktionsperioden
1 person studerar på högskola.
4 personer deltar i specialinriktad yrkessvenska.
2 personer arbetar som timvikarier inom omsorg och handel.
3 personer studerar SFI på distans.
37 personer är nyanlända och studerar SFI A.
26 personer studerar SFI B,C eller D.
5 personer studerar svenska som andraspråk för att kvalificera sig för en utbildning.
12 personer har språkpraktik på skola eller företag.
(En och samma individ kan delta i flera åtgärder).
Källa: Arbetsmarknads- och integrationsenheten i Bromölla kommun.
Saknar utbildning: 3%
Grundskola 1-3 år: 3%
Grundskola 4-6 år: 25%
Grundskola 7-9 år: 13%
Gymnasieskola: 8%
Påbyggnadsutbildning: 15%
Högskoleutbildning: 35%
Aktiviteter under introduktionsperioden
1 person studerar på högskola.
4 personer deltar i specialinriktad yrkessvenska.
2 personer arbetar som timvikarier inom omsorg och handel.
3 personer studerar SFI på distans.
37 personer är nyanlända och studerar SFI A.
26 personer studerar SFI B,C eller D.
5 personer studerar svenska som andraspråk för att kvalificera sig för en utbildning.
12 personer har språkpraktik på skola eller företag.
(En och samma individ kan delta i flera åtgärder).
Källa: Arbetsmarknads- och integrationsenheten i Bromölla kommun.
Amjad Manfi och hans familj flydde till Bromölla från krigets Irak för ett och ett halvt år sedan. Trots den korta tiden i landet talar han redan god svenska. Så bra att han lämnat SFI-utbildningen för att börja läsa svenska B och så kallad läkarsvenska. Men vägen fram till en svensk läkarlegitimation är lång och mödosam.
– Mina vänner hemma i Irak trodde att jag skulle kunna börja jobba som läkare igen efter ett halvår. Men när jag kom hit så insåg jag att det tar mycket längre tid, säger Amjad Manfi.
För en månad sedan hörde Socialstyrelsen av sig och berättade vilka kompletteringar Amjad Manfi måste göra för att få en svensk läkarlegitimation. Då hade tjänstemännen arbetat med ärendet under nästan lika lång tid som Amjad Manfi bott i Sverige.
– Det är på tok för lång tid. Vi har försökt att påskynda processen, men utan resultat, säger Jytte Larsson, arbetsmarknads- och integrationsansvarig i Bromölla kommun.
Amjad Manfi är långt ifrån ensam om sin situation. Sammanlagt 35 procent av kommunens flyktingar har en högskoleutbildning med sig från sitt gamla hemland som behöver kompletteras.
Har de tur så får de börja arbeta igen inom sitt yrke innan deras introduktionsersättning upphör. Ju snabbare desto bättre, tycker Amjad Manfi.
– Jag, min fru och vår dotter har 16 000 per månad att leva på. Allting måste planeras noggrant om vi ska klara oss ekonomiskt. Det är inte kul, jag vill kunna tjäna min egna pengar.
Alla flyktingar i Bromölla är naturligtvis inte läkare eller ingenjörer. 41 procent har till exempel enbart grundskolestudier bakom sig.
– Här är SFI ofta det första viktiga steget. Förutom den vanliga SFI-utbildningen har vi också andra åtgärder. Ett exempel är de tolv personer som har eller har haft språkpraktik hos olika skolor och företag. Vi har till och med mammor som valt att läsa SFI på distans eftersom de måste vara hemma med sina småbarn. Det visar bara vilken vilja de har att komma in i samhället, säger Jytte Larsson.
För Amjad Manfis del är den svenska läkarlegitimationen nu inom räckhåll. Om ett år räknar han med att kunna avlägga kunskapsproven som ger honom rätten att arbeta som läkare i Sverige.
– Min dröm är att bli barnläkare, kanske i Bromölla eller någon annanstans i landet, säger han.
Kristianstadbladet har inte lyckats nå ansvariga på Socialstyrelsen för en kommentar angående den långa handläggningstiden. Förra månaden lämnade dock riksdagskvinnan Margareta Cederfelt (M) in en motion om att utländska läkare ska kunna få en svensk läkarlegitimation snabbare.
– Mina vänner hemma i Irak trodde att jag skulle kunna börja jobba som läkare igen efter ett halvår. Men när jag kom hit så insåg jag att det tar mycket längre tid, säger Amjad Manfi.
För en månad sedan hörde Socialstyrelsen av sig och berättade vilka kompletteringar Amjad Manfi måste göra för att få en svensk läkarlegitimation. Då hade tjänstemännen arbetat med ärendet under nästan lika lång tid som Amjad Manfi bott i Sverige.
– Det är på tok för lång tid. Vi har försökt att påskynda processen, men utan resultat, säger Jytte Larsson, arbetsmarknads- och integrationsansvarig i Bromölla kommun.
Amjad Manfi är långt ifrån ensam om sin situation. Sammanlagt 35 procent av kommunens flyktingar har en högskoleutbildning med sig från sitt gamla hemland som behöver kompletteras.
Har de tur så får de börja arbeta igen inom sitt yrke innan deras introduktionsersättning upphör. Ju snabbare desto bättre, tycker Amjad Manfi.
– Jag, min fru och vår dotter har 16 000 per månad att leva på. Allting måste planeras noggrant om vi ska klara oss ekonomiskt. Det är inte kul, jag vill kunna tjäna min egna pengar.
Alla flyktingar i Bromölla är naturligtvis inte läkare eller ingenjörer. 41 procent har till exempel enbart grundskolestudier bakom sig.
– Här är SFI ofta det första viktiga steget. Förutom den vanliga SFI-utbildningen har vi också andra åtgärder. Ett exempel är de tolv personer som har eller har haft språkpraktik hos olika skolor och företag. Vi har till och med mammor som valt att läsa SFI på distans eftersom de måste vara hemma med sina småbarn. Det visar bara vilken vilja de har att komma in i samhället, säger Jytte Larsson.
För Amjad Manfis del är den svenska läkarlegitimationen nu inom räckhåll. Om ett år räknar han med att kunna avlägga kunskapsproven som ger honom rätten att arbeta som läkare i Sverige.
– Min dröm är att bli barnläkare, kanske i Bromölla eller någon annanstans i landet, säger han.
Kristianstadbladet har inte lyckats nå ansvariga på Socialstyrelsen för en kommentar angående den långa handläggningstiden. Förra månaden lämnade dock riksdagskvinnan Margareta Cederfelt (M) in en motion om att utländska läkare ska kunna få en svensk läkarlegitimation snabbare.
Marek Stefaniak





