Textstorlek
Kostnad för Bromöllas flyktingar: noll kronor
Publicerad: 20 november 2009, 01:15
Senast uppdaterad: 20 november 2009, 09:29
Senast uppdaterad: 20 november 2009, 09:29
Bromölla
Noll kronor. Så mycket har det kostat Bromöllas skattebetalare att ta emot 79 flyktingar på två år. Den statliga introduktionsersättningen gäller dock bara i tre år från flyktingens ankomst.
Så här fördelas ersättningen
Grundersättning: 568 200 kronor betalas ut varje år till kommuner som har avtal med Migrationsverket.
Stimulansbidrag: 10 000 kronor betalas ut som ett engångsbelopp för varje nyanländ flykting.
Schablonsersättning: Betalas ut med 20 procent av totalbeloppet månaden efter ankomsten till kommunen. Därefter betalas resterande summa ut med 10 procent var tredje månad under sammanlagt två år. Kommunen tilldelas 116 300 kronor för personer 0-15 år, 189 400 kronor för personer 16-64 samt 69 000 kronor för pensionärer.
Extra ersättning: 20 000 kronor betalas ut för flyktingar som under 2007, 2008 och 2009 inom 12 månader från mottagning i kommunen har fått arbete eller arbetspraktik.
Introduktionsersättning: 7 334 kronor till varje flykting med försörjningsansvar. Utbetalas via integrationskontoret och ska bland annat täcka hyreskostnader.
Källa: Migrationsverket.
Stimulansbidrag: 10 000 kronor betalas ut som ett engångsbelopp för varje nyanländ flykting.
Schablonsersättning: Betalas ut med 20 procent av totalbeloppet månaden efter ankomsten till kommunen. Därefter betalas resterande summa ut med 10 procent var tredje månad under sammanlagt två år. Kommunen tilldelas 116 300 kronor för personer 0-15 år, 189 400 kronor för personer 16-64 samt 69 000 kronor för pensionärer.
Extra ersättning: 20 000 kronor betalas ut för flyktingar som under 2007, 2008 och 2009 inom 12 månader från mottagning i kommunen har fått arbete eller arbetspraktik.
Introduktionsersättning: 7 334 kronor till varje flykting med försörjningsansvar. Utbetalas via integrationskontoret och ska bland annat täcka hyreskostnader.
Källa: Migrationsverket.
– Skattebetalarna i Bromölla har inte betalat en krona för flyktingarna, säger Jytte Larsson, arbetsmarknads- och integrationsansvarig i kommunen.
Hon hänvisar till en sammanställning som integrationskontoret tagit fram och som Kristianstadsbladet tagit del av.
Siffrorna visar att den ekonomiska ersättningen från staten hittills täckt alla kostnader för mottagandet av kommunens 79 flyktingar. Sammanlagt rör det sig om knappt fem miljoner kronor som betalats ut mellan oktober 2007 och oktober 2009.
– Pengarna räcker till allt från månadsersättningen på 7 334 kronor per vuxen samt till att bekosta flyktingarnas utbildning och praktik, berättar Jytte Larsson.
Men det här handlar väl ändå om skattepengar?
– Det belastar visserligen de som betalar statlig skatt, men de är ju inte så många. Och vi ska inte glömma att pengarna går till att få ut de här människorna på arbetsmarknaden så att de själva kan börja betala skatt, säger Jytte Larsson.
Den statliga ersättningen gör att kommunens socialtjänst inte behövt betala ut något försörjningsstöd till flyktingarna. Dessutom genererar mottagandet av asylsökande pengar som går rakt ner i kommunens skattkista.
– Kommunen får ungefär 35 000 kronor för varje ny invånare i generella statsbidrag. Det innebär att flyktingarna ensamma bidragit med 2,8 miljoner kronor som kan läggas på skola, vård och omsorg, påpekar Jytte Larsson.
Hon vill inte ta ställning till regeringens flyktingpolitik men anser att flyktingmottagandets ekonomiska konsekvenser måste nyanseras. Frågan är dock vad som händer när den så kallade introduktionsersättningen upphör att gälla tre år efter flyktingens ankomst till kommunen.
– Det är givetvis osäkert. Men med tanke på att dessa personer hunnit genomgå en rad utbildningar och arbetsmarknadsåtgärder så räknar vi med att många av dem ska vara självförsörjande vid det laget, säger Jytte Larsson.
Hon hänvisar till en sammanställning som integrationskontoret tagit fram och som Kristianstadsbladet tagit del av.
Siffrorna visar att den ekonomiska ersättningen från staten hittills täckt alla kostnader för mottagandet av kommunens 79 flyktingar. Sammanlagt rör det sig om knappt fem miljoner kronor som betalats ut mellan oktober 2007 och oktober 2009.
– Pengarna räcker till allt från månadsersättningen på 7 334 kronor per vuxen samt till att bekosta flyktingarnas utbildning och praktik, berättar Jytte Larsson.
Men det här handlar väl ändå om skattepengar?
– Det belastar visserligen de som betalar statlig skatt, men de är ju inte så många. Och vi ska inte glömma att pengarna går till att få ut de här människorna på arbetsmarknaden så att de själva kan börja betala skatt, säger Jytte Larsson.
Den statliga ersättningen gör att kommunens socialtjänst inte behövt betala ut något försörjningsstöd till flyktingarna. Dessutom genererar mottagandet av asylsökande pengar som går rakt ner i kommunens skattkista.
– Kommunen får ungefär 35 000 kronor för varje ny invånare i generella statsbidrag. Det innebär att flyktingarna ensamma bidragit med 2,8 miljoner kronor som kan läggas på skola, vård och omsorg, påpekar Jytte Larsson.
Hon vill inte ta ställning till regeringens flyktingpolitik men anser att flyktingmottagandets ekonomiska konsekvenser måste nyanseras. Frågan är dock vad som händer när den så kallade introduktionsersättningen upphör att gälla tre år efter flyktingens ankomst till kommunen.
– Det är givetvis osäkert. Men med tanke på att dessa personer hunnit genomgå en rad utbildningar och arbetsmarknadsåtgärder så räknar vi med att många av dem ska vara självförsörjande vid det laget, säger Jytte Larsson.
Marek Stefaniak
Branden i Kumlatofta
