Den minsta är bara sex millimeter hög, den största i mansstorlek. Och medan de yngsta är av 2009 års modell – till exempel en mc-tomte på chopper – så är de äldsta två tyska tomtar från 1870-talet med elak uppsyn.

För bland de minst 4000 tomtarna i museets ombonade lokal finns alla tomtepersonlighetstyper representerade: snälla och gemytliga, lömska och skrämmande, de som ser ut att lukta sprit, tomtar som ligger och latar sig, tomtar med elmotor som gör allt mellan himmel och jord.

Insmugen bland alla de andra tomtarna finns till och med en tomte som alldeles skamlöst öppnat rocken och blottar hela "paketet", men den tomten vill Bertil Nilsson som driver museet tillsammans med sin sambo Gulli Palm inte att YA tar med i tidningen, av hänsyn till anständigheten.

Och om någon mot förmodan skulle tycka att 4000 tomtar är för mycket så har Bertil ingen tröst att erbjuda, tvärtom.

– Vi har lika många nerpackade, och vi köper och får nya till skänks hela tiden. Nu planerar vi att bygga ut museet.

Och den senaste månaden har varit intensiv med en hel del turistbussar och gott om enstaka besökare, berättar Bertil Nilsson.

– Jag har hört från antikhandlarhåll att var nionde svensk samlar på tomtar.

Tomtemuseet har öppet alla söndagar klockan 12 till 16 – så även på annandagen om någon nu inte sett nog av tomten då.