Textstorlek
Det våras för Stalin
Publicerad: 29 januari 2010, 01:15
ººRyssland är inte en stat med oljebolag utan ett antal oljebolag med en stat. Rosneft, Gazprom och de övriga kontrolleras av Putin och hans "siloviki", det vill säga folk från säkerhetstjänsten. Statens finanser (och ledarnas förmögenheter) är beroende av världspriset på gas och olja.
Före den ekonomiska krisen 2008 ökade vinsterna Putins möjligheter att spendera. Han blev den starke mannen som tog Ryssland ut ur Jeltsinerans kaos. Den styrande gruppen av "siloviki" upplever Nato som ett hot och anser att militär styrka krävs för att försvara ryska nationella intressen. Att modernisera kärnvapnen prioriteras, eftersom de ses som en förutsättning för att återta den maktposition som Sovjetunionen en gång hade. Efter 2001 har den ryska försvarsbudgeten femdubblats, om än från en låg nivå. I ett Nordeuropa, som avrustade under hela nittiotalet och ända fram till idag, blir ändå de ryska resurserna snart så stora att de kan utgöra ett hot.
Det finns dock moln på den ryska framtidshimmlen. Befolkningen kommer att minska från nuvarande 142 miljoner till 125 miljoner år 2025 och i värsta fall vara under 100 miljoner år 2050. Minskningen sker huvudsakligen bland etniska ryssar, medan flera andra grupper, varav knappt 20 miljoner är muslimer, snarare växer.
Den ryska statsledningen är medveten om problemet men förmår knappast göra något åt det. Bättre sjukvård och ett radikalt stopp för det hejdlösa supandet måste till. En ny familjepolitik med kraftigt höjda barnbidrag och många andra åtgärder krävs också. År 2009 föddes 1,7 miljoner barn men samtidigt aborterades nästan lika många. Det pekar på att man borde kunna förbättra födelsetalen, men tyvärr tycks Ryssland välja "kanoner i stället för barn." Tillkommer så att den ryska gasen och oljan är en ändlig tillgång, som kan ha spelat ut sin roll när 2050 närmar sig.
Sammantaget ger detta olika bilder av Rysslands framtid beroende på vilket tidsperspektiv vi väljer. I ett kortsiktigt perspektiv, 15-20 år, kommer råvaruexporten att räcka till för att rusta upp försvaret och hjälpligt försörja den egna befolkningen. På längre sikt ställs de etniska ryssarna inför oerhörda problem. Hur skall man överhuvudtaget klara av att kontrollera sin ofantliga landmassa? En växande rysk rasism underlättar inte att hålla samman landet med alla dess etniska minoriteter som efterhand, procentuellt sett, blir allt större.
Problemen är så stora att de kanske överstiger vad en av korruption genomsyrad statsapparat kan hantera. Man kan frestas tillgripa metoder, liknande dem som historiskt har visat att de kunde förändra Ryssland Det är ett tecken i tiden, att citat av Stalin nu pryder väggarna i den senast renoverade tunnelbanestationen i Moskva.
För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.
Bo Pellnäs är säkerhetspolitisk kommentator
Före den ekonomiska krisen 2008 ökade vinsterna Putins möjligheter att spendera. Han blev den starke mannen som tog Ryssland ut ur Jeltsinerans kaos. Den styrande gruppen av "siloviki" upplever Nato som ett hot och anser att militär styrka krävs för att försvara ryska nationella intressen. Att modernisera kärnvapnen prioriteras, eftersom de ses som en förutsättning för att återta den maktposition som Sovjetunionen en gång hade. Efter 2001 har den ryska försvarsbudgeten femdubblats, om än från en låg nivå. I ett Nordeuropa, som avrustade under hela nittiotalet och ända fram till idag, blir ändå de ryska resurserna snart så stora att de kan utgöra ett hot.
Det finns dock moln på den ryska framtidshimmlen. Befolkningen kommer att minska från nuvarande 142 miljoner till 125 miljoner år 2025 och i värsta fall vara under 100 miljoner år 2050. Minskningen sker huvudsakligen bland etniska ryssar, medan flera andra grupper, varav knappt 20 miljoner är muslimer, snarare växer.
Den ryska statsledningen är medveten om problemet men förmår knappast göra något åt det. Bättre sjukvård och ett radikalt stopp för det hejdlösa supandet måste till. En ny familjepolitik med kraftigt höjda barnbidrag och många andra åtgärder krävs också. År 2009 föddes 1,7 miljoner barn men samtidigt aborterades nästan lika många. Det pekar på att man borde kunna förbättra födelsetalen, men tyvärr tycks Ryssland välja "kanoner i stället för barn." Tillkommer så att den ryska gasen och oljan är en ändlig tillgång, som kan ha spelat ut sin roll när 2050 närmar sig.
Sammantaget ger detta olika bilder av Rysslands framtid beroende på vilket tidsperspektiv vi väljer. I ett kortsiktigt perspektiv, 15-20 år, kommer råvaruexporten att räcka till för att rusta upp försvaret och hjälpligt försörja den egna befolkningen. På längre sikt ställs de etniska ryssarna inför oerhörda problem. Hur skall man överhuvudtaget klara av att kontrollera sin ofantliga landmassa? En växande rysk rasism underlättar inte att hålla samman landet med alla dess etniska minoriteter som efterhand, procentuellt sett, blir allt större.
Problemen är så stora att de kanske överstiger vad en av korruption genomsyrad statsapparat kan hantera. Man kan frestas tillgripa metoder, liknande dem som historiskt har visat att de kunde förändra Ryssland Det är ett tecken i tiden, att citat av Stalin nu pryder väggarna i den senast renoverade tunnelbanestationen i Moskva.
För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.
Bo Pellnäs är säkerhetspolitisk kommentator
