Textstorlek
En skam för Malmö
Publicerad: 2 februari 2010, 01:15
Förra året deltog jag i en demonstration på Stortorget. Parollerna var inte särskilt kontroversiella: "Mötesfrihet – för alla" och "Rätt för Israel att existera". Ändå måste mötet skyddas av en massiv polisinsats för att kunna genomföras. Stämningen var aggressiv, fyrverkeripjäser kastades mot oss.
På senare tid har Skånska Dagbladet publicerat viktiga artiklar om antisemitismen i Malmö. Artikelserien har fått mycket uppmärksamhet, inte minst på grund av de uttalanden Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu gjorde i en intervju. Reepalu bagatelliserade hoten mot judarna och skuldbelade offren. Han påstod att de fredliga demonstranter som blivit attackerade på Stortorget hade sänt ut "fel signaler". Dessutom förklarade Reepalu: "Vi accepterar varken sionism eller antisemitism."
Att vara sionist innebär att man anser att judarna har rätt till en egen stat, precis som andra folk. Antisemiter använder ofta ordet sionist som kodord för jude. Så utnyttjades ordet i den judefientliga propagandan i Sovjetunionen och andra kommunistiska länder i Östeuropa, där sionister ofta jämfördes med rasister och nazister. Reepalus uttalanden ledde till protester från Svenska kommittén mot antisemitism och Judiska Centralrådet, liksom från många debattörer.
I Sydsvenskan i lördags erkände Reepalu att han använt sionist på ett felaktigt sätt. I övrigt fick vi knappast någon ordentlig ursäkt från honom. Istället gick Reepalu till angrepp mot Skånska Dagbladet och påstod att det han sagt hade "snedvridits". Han hävdade också att han inte tidigare haft kännedom om hoten mot judar.
Men det är inte första gången som situationen för Malmös judar uppmärksammas eller som Reepalu gör extrema uttalanden. I aprilnumret av Judisk krönika 2009 fanns ett långt reportage med titeln "Kalla vindar över Malmö". Där framgick att judar blir trakasserade och att den judiska befolkningen i Malmö minskar. I samma nummer fick Reepalu frågan om han hade tagit kontakt med Judiska församlingen i Malmö för att diskutera hoten. Hans svar belyser den moraliska nivån hos stadens starke man:
"Nej, det har jag nog inte gjort. Men jag blev inte heller kontaktad av församlingen när jag fick mitt hus nerklottrat med stora svarta hakkors."
Jag vill inte leva i en stad där våldsverkare och extremister bestämmer vilka som skall få lov att demonstrera, och där ledande politiker inte försvarar mötesfriheten. Jag är inte jude. Men om judarna i Malmö inte känner sig trygga, då är inte jag heller trygg.
David Andersson är författare och redaktör på tidskriften Axess.
