Textstorlek
Ystads fotoklubb har utställning på Ystads konstmuseum fram till 14 mars. Bo Bjelvehammar har vandrat runt bland fotografierna, och fastnade särskilt för en bild av Arne Hansson (till höger). Bild: Richard Evander och Mark Hanlon.
Fotoutställning
med mångfald
Publicerad: 9 februari 2010, 01:15
Fotografi
Tjugo av Ystads fotoklubbs medlemmar visar ett sjuttiotal av sina bilder, jag möter en av bildtagarna Richard Evander, vi slår följe och tittar runt på bilderna, mest på hans fyra bilder.
Fakta
Ystads fotoklubb
Medlemsutställning
T o m 14 mars
Medlemsutställning
T o m 14 mars
Om det ska sägas ett ord som är allmänt och täckande om allt detta så är det väl natur, svanparets morgonbestyr, en kärrsnäppa från Skarviken, en solros, en doftros och ett asplöv. Det blommar, det är sommar och det är sådan grönska, så att till och med cykeln är överväxt. Det är vackert, det är fullt av liv och jag känner nästan doften av det gröna och det rosengranna. Inte nog med det, det finns även trädgårdsbilder, ett par hästar och ett gravandspar. Det är nog bra och vackert allt detta, men det finns en bild som jag fastnar för i denna temakrets. Det är Arne Hanssons bild av en kvinna i gult som ser ut över havet, från en grönklädd bergsknalle, det finns bara hon, det illgula och så hennes tankar och längtan, den bilden har en berättelse, hon är där på besök, hon ska bevara något och ta med sig och hon ska återvända till något annat. Så ser jag henne och så detta gula, som en kontrapunkt!
Det är en mångfald av bilder från skilda miljöer, en närmast stiliserad bild från ett skånskt landskap med det omistliga rapsgula, stadsmiljöer som bildkonst och fyra svartvita bilder från Revhusen 1981 av Erling Pedersen, då kryper det skånska vemodet in på skinnet. Och inte nog med det, fjorton minuter senare möter jag Revhusens sista inbyggare på Pressbyrån, Åke Andersson, hette han inte så? Slumpen kallar, men som alltid kräver den en viss beredskap och mobilisering! Landskapen är ofta svenska, många miljöer är lokala, men det finns även ökenlandskap, jag vet inte varifrån. De står alltför ofta, de två orden, utan titel.
Det går lite olika till i det här fotograferandet, någon ser och upptäcker en skönhet i en blomma eller hos en fågel och vill bevara och förmedla en känsla och en stämning, det kan naturligtvis mixtras med redskap och tillbehör. Men känslan och stämningen är det som ger betraktaren något, inte hur mycket utrustningen kostar. Andra arbetar vidare med konstruktion, med gränsöverskridanden, med skruvade absurda och surrealistiska detaljer, det vill ge någonting utöver avbildningen, en bildkonstkänsla. I utställningen finns allt, med både god bredd och kvalitet, men jag går tillbaka till Richard Evanders Manet som fått fjäder, jag håller mig till den och det särskilda, fångade ögonblicket.
Bo Bjelvehammar
Anna: "Jag bad 
Se bilder från Oscarsgalan
