Dietisten: Så här bör föräldrar tänka kring socker och sötsaker

Ystad Artikeln publicerades

Socker har på senare år seglat upp som hälsofaran framför andra i barn och ungas vardag. Många föräldrar kämpar med hur de ska hantera sina barns sug efter sötsaker, medan medierna rapporterar om dolda sockerfällor i maten.

Men hur ser dietisten på socker? YA har talat med författaren Sara Ask, som nyligen föreläste på Ystads stadsbibliotek.

Att trösta ett barn med godis eller glass är en dålig idé, tycker dietisten och författaren Sara Ask.
Foto: Sprisse Nilsson
Att trösta ett barn med godis eller glass är en dålig idé, tycker dietisten och författaren Sara Ask.

I dina föreläsningar är du ofta försiktig med att prata i termer nyttigt och onyttigt, men om vi ska prata om socker i maten: Hur ska man som förälder hantera ”sockerkriget” där hemma?

– Det är bra att minnas att barn föds med en preferens för sött, och att den preferensen ökar under småbarnsåren och under puberteten. Det är bra att påminna sig om, så att man inte klandrar sig själv för att barnen gillar sötsaker. Som det ofta framställs i medierna just nu så tror jag att det är många som tror att sockermolekylen är något av det onyttigaste som vi kan få i oss.

Fakta

Sara Ask

Bakgrund: Legitimerad dietist med klinisk erfarenhet från Karolinska universitetssjukhuset (Astrid Lindgrens barnsjukhus). Sedan några år tillbaka ägnar Sara Ask sig helt åt egen verksamhet, där hon skriver artiklar, kokböcker, samt föreläser på temat mat.

Böcker av Sara Ask (i urval): ”Barn och mat : Från smakportion till äta själv” (2018), ”Mera Vego – Mat för hela familjen” (2014) tillsammans med Lisa Bjärbo, ”Första hjälpen vid matbordet : om barns matkrångel, näringsbehov och smakfavoriter” (2016).

Ålder: 42 år.

Bor: Stockholm.

Familj: Man och tre barn som är 6, 10 och 13 år gamla.

Visa mer...

– När det gäller tänderna och karies är det kanske sant, men i övrigt så finns det ingen forskning som jag har sett i alla fall som visar att en liten mängd socker hos en person som i övrigt äter bra och rör på sig är farligt.

Läs mer: Allt om Familjelivet

– Däremot, saker som innehåller mycket socker – som läsk, godis, kakor – innehåller sällan någon annan näring. Jag brukar råda folk att hålla koll på de uppenbara sockerkällorna. Jag är mer rädd för dem än för de dolda sockerfällorna som man pratar, att man ska kolla om det är socker i skinkan till exempel.

Du hänvisar till att det finns flera studier som visar att om man förbjuder socker och sötsaker så skapar det ett större intresse eller fixering hos barnet.

– Det stämmer. Det finns också forskning som tyder på att om man upplever skuld när man äter något som är ”dåligt”, så smakar det godare. Eftersom barn redan har en preferens för sött så är jag rädd för att göra det söta mer laddat.

– Ett sätt att hjälpa barn att få ett sunt förhållningssätt till sötsaker är att sätta upp en förutsägbar struktur runt det goda.

Hur ser du på lördagsgodis?

– Det är just en sådan bra, förutsägbar struktur. Om barnen får lördagsgodis så försök hålla det till lördagen. Har man annars inget godis hemma är det dessutom mycket svårare att tjata till sig lite godis mitt i veckan. Det är viktigare att agera sunt, alltså bara ge ibland, i stället för att prata om det och säga: ”Det här är inte så nyttigt så det ska vi inte äta så mycket av”.

– När det väl är lördag, låt barnen välja det godis som de vill ha. Inget godis som säljs i Sverige är så pass onyttigt att man aldrig får äta det. Men ge det gärna efter maten.

Du återkommer ofta till att det finns genetiska skillnader mellan barn, som visar sig inte minst i hur mycket mat de vill ha, hur härligt de tycker det är med mat, hur mat smakar i munnen, vad de tycker om olika konsistenser. Varför är det viktigt att påminna sig om?

– Jag märker ofta att föräldrar tror att det är något som de har gjort rätt eller fel i de här sammanhangen – men då tänker jag, nej, det där sitter djupare än så.

– Alla barn är olika. Vissa barn har väldigt svårt att hålla sig ifrån sötsaker, eftersom de har ett sug även när de är mätta. Det är viktigt för föräldrar att känna till. Om man har ett barn som bara äter några godisbitar och sedan är nöjt, då är det väldigt lätt för den föräldern att vara präktig och tycka att andra föräldrar som har barn som tycker att det är mycket godare med godis är oansvariga. Många gånger handlar det om vad som händer i barnet.

Om ett barn till exempel har ramlat och skrubbat knäet, är det en dålig idé att trösta barnet med godis eller glass?

– Ja, det tycker jag är en dålig idé, åtminstone att göra så ofta. Det finns mycket forskning som tyder på att det är en dålig idé att lära barn att döva känslor med mat. Trösta barnet, krama barnet, prata med barnet, sjung och vagga, vadsomhelst egentligen – men trösta inte med mat.

– Det är ju så svårt som det är att äta lagom mycket, och att som människa förhålla sig till en omvärld där det finns oändligt med mat. Det är bara hunger som ska bemötas med mat, inte andra typer av känslor.

Vilket är världens sämsta livsmedel?

– Det är nog läsk. Det finns studier som visar att socker i flytande form är svårare för kroppen att hantera, för att man inte känner mättnad på samma sätt.