Fiskare kritisk till universitetets sälforskning

Ystad Artikeln publicerades
Björn Ulups.
Foto: Carl Johan Engvall
Björn Ulups.

Fiskaren Björn Ulups i Ystad regerade kraftigt på den rapport som Stockholms universitet presenterade i förra veckan gällande sälens påverkan på fisket.

– Den rapporten är inte värd pappret den är skriven på.

En ny studie från Stockholms universitet som tar hänsyn till människans påverkan på miljön visar att sälarna inte är det största problemet för det kommersiella fiskbeståndet i Östersjön.

– Vi måste börja fokusera på de största problemen Östersjön står inför vad gäller fiskpopulationerna, som klimatförändringar och övergödning, säger Monika Winder som är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik på Stockholms universitet.

Det är en slutsats som fiskaren Björn Ulups i Ystad inte delar. Han anser sälens betydelse underskattas i rapporten och att slutsatsen är helt felaktig.

– Det är flera saker som är helt felaktiga i den här rapporten. Varför har man bara tagit med en av sälarterna i studien? Varför tar man bara med sälskador som sker ute till havs och inte de kustnära skadorna? Varför tittar man överhuvudtaget inte på de parasiter i form av levermask som sälarna sprider och som riskerar att slå ut all fisk i Östersjön.

Gråsäl vid Lilleskog.
Foto: Carl Johan Engvall
Gråsäl vid Lilleskog.

– Det är så mycket faktafel och allting är till sälens fördel, säger Björn Ulups

Björn Ulups är en av de få yrkesfiskarna som finns kvar i Ystad. Eftersom sälpopulationen har exploderat under de senaste åren har han i stort sett helt övergivit det kustnära fisket med garn. Numera beger han sig så långt ner mot Tyskland som han kan för att där försöka tråla efter fisk.

– Det är inte meningsfullt att fiska nära kusten. Sälen plockar det mesta som fastnar i näten, säger Björn Ulups.

Ytterligare slutsatser som han vänder sig mot i den senaste rapporten är uppgifterna om hur mycket torsk sälarna äter. Enligt studien på Stockholms universitet består gråsälens kost av mellan 10 och 30 procent torsk. Björn Ulups hänvisar till en dansk forskningsrapport från Danmarks tekniska universitet och Köpenhamns universitet som säger att gråsälen äter 83 procent torsk.

– Man säger att yrkesfiskarna är ett större hot. Det är bara trams.

Enligt den danska studien räknar man med att varje säl sätter i sig ungefär 1370 kilo torsk om året. Men enligt Björn Ulups räcker inte det.

– Om man räknar med att en säl sätter i sig sex kilo torsk så är det ju inte så att den tar tre tvåkilostorskar och är nöjd med det. Den kan ta en tugga var på 30-40 olika torskar. På den ena pillar den ut levern, på nästa tar den en bit av magköttet.

Torsk.
Foto: Mattias Pettersson
Torsk.

Ändå är det inte sälens aptit på torsk som är det största orosmolnet för Björn Ulups. I takt med att sälen har ökat har spridningen av parasiten levermask ökat dramatiskt.

– Den hotar all fisk i södra Östersjön, men det vill man inte se. Jag hittar levermask i alla arter, inte bara i torsken. Den finns i lax, abborre, ål, vittling och piggvar. 100 procent av alla torskar har levermask från säl, vilket gör att de kommer att dö av leversvikt. Det här är något som måste tas på allvar. Ingen riktig utredning har gjorts, säger Björn Ulups.

För yrkesfiskarna hotar inte levermasken direkt fisket. Levern rensas ut och köttet är i övrigt ätligt. Men fiskens hälsa påverkas och i slutändan dör fisken när levern slutar att fungera.

En torsk där levern har skadats av levermask från säl.
En torsk där levern har skadats av levermask från säl.
Fiskar som har blivit angripna av levermask. Till vänster en torsk med parasiter i levern, till höger har levermasken spridit sig till köttet i en piggvar.
Foto: Björn Ulups
Fiskar som har blivit angripna av levermask. Till vänster en torsk med parasiter i levern, till höger har levermasken spridit sig till köttet i en piggvar.

Levermasken sprids via sälarnas avföring och med en ökad sälpopulation ökar också spridningen av parasiten.

– Jag vill inte på något sätt utrota sälen. Vi måste kunna samverka, men vi kan inte ha en stam som växer hej vilt. Det har vi inte när det gäller något annat djur – jämför med vildsvinen till exempel. Det känns nästan som att man inte vågar fatta något beslut om säljakt. Man hoppas att en ny sälpest ska komma och lösa problemet. Men det är ingen lösning, det är plågsamt och oansvarigt, säger Björn Ulups.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Ystads Allehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.