Första värnpliktiga på tio år har intagit Kabusa

Kabusa Artikeln publicerades

Kulspruteeld sprätter upp strandängarna ett par hundra meter bort. Skyttar försöker träffa en stridsvagnsattrapp som plötsligt dykt upp. Den första kullen värnpliktiga på nästan tio år har i veckan övat på Kabusa skjutfält.

Starten blev tuff och svettig när det unga gänget ryckte in i lumpen mitt under förra sommarens rekordhetta.

Det berättar vem man än frågar på övningsfältet, officerare såväl som rekryterna själva, ofta med viss förtjusning.

De värnpliktiga är födda 1999. Under ett halvår har de som soldater drillats i allt från att bädda sängar till att gräva värn och skjuta prick.

Nu är det skånsk vinter. Mulet och runt nollan på Kabusa skjutfält.

De värnpliktiga förarna är klara med sin utbildning på fordonen, de åttahjuliga pansarterrängbilarna av modell 360. I dag klättrar skyttarna omkring på de stadiga bilarnas tak, där de får se upp med isfläckar, för att montera sina kulsprutor.

254 värnpliktiga ryckte in vid Södra skånska regementet P7 i Revingehed. I dag är 244 av dem kvar. ”En oerhört bra siffra”, säger kommunikationschef Marcus Nilsson. I veckan har de värnpliktiga haft utbildning på Kabusa skjutfält utanför Ystad.
Foto: Mark Hanlon
254 värnpliktiga ryckte in vid Södra skånska regementet P7 i Revingehed. I dag är 244 av dem kvar. ”En oerhört bra siffra”, säger kommunikationschef Marcus Nilsson. I veckan har de värnpliktiga haft utbildning på Kabusa skjutfält utanför Ystad.
Värnpliktige William Olajos från Höllviken nollställer sin vapenstation, så att siktet stämmer dit kulsprutans pipa pekar
Foto: Mark Hanlon
Värnpliktige William Olajos från Höllviken nollställer sin vapenstation, så att siktet stämmer dit kulsprutans pipa pekar

Det är dags för den första skarpa övningen med de tunga vapnen.

Ida Kraft från Göteborg är värnpliktig och har under utbildningen valts ut som vagnchef. Den tidiga timmen och förkylningssnuva till trots är hon på sprudlande humör.

– Man måste försöka vara glad, även om det är väldigt tungt ibland. Oftast tungt psykiskt då.

Hon berättar att hon gärna vill kunna skriva i sitt cv att hon har gjort värnplikt.

– Det är ju en bra sak att ha gjort, men jag har velat göra det här ganska länge. Ända sedan grundskolan har jag tyckt att det har verkat spännande.

Hon har funderat över att fortsätta inom Försvarsmakten efter muck om några månader.

– Det kan bli något civilt också, vi får se. Men på något sätt känns det som om jag har hittat hem. Det känns bra här. Det bästa är gemenskapen, säger hon.

Ida Kraft från Göteborg har velat göra lumpen sedan hon gick i grundskolan. ”Här har du alltid människor omkring dig. Det är jättekul, men kan ibland vara jobbigt.”
Foto: Mark Hanlon
Ida Kraft från Göteborg har velat göra lumpen sedan hon gick i grundskolan. ”Här har du alltid människor omkring dig. Det är jättekul, men kan ibland vara jobbigt.”
Militärövning på Kabusa skjutfält. Befälet ropar: ”Fem minuter. Öka!”
Foto: Mark Hanlon
Militärövning på Kabusa skjutfält. Befälet ropar: ”Fem minuter. Öka!”

254 värnpliktiga ryckte in vid Södra skånska regementet P7 i Revingehed i somras. Till dags datum har tio slutat, berättar Marcus Nilsson som är kommunikationschef på regementet.

– Det är en oerhört bra siffra jämfört med tidigare, när det var frivilligt. Då kunde man hoppa av när det blev jobbigt eller om man kom in på en skola. Det kan du inte nu. I dag är det en skada eller något liknande som gör att du hoppar av.

– Tidigare kunde vi tappa 30 procent i avhopp, om det var ett dåligt år. Det är en väldigt stor skillnad mot i dag, med värnplikten. Så för oss är det ett jättebra verktyg, säger Marcus Nilsson.

”Skönt att lämna kontoret.” Marcus Nilsson, kommunikationschef på Södra skånska regementet P7, på plats i Kabusa. ”Skönt att lämna kontoret.”
Foto: Mark Hanlon
”Skönt att lämna kontoret.” Marcus Nilsson, kommunikationschef på Södra skånska regementet P7, på plats i Kabusa. ”Skönt att lämna kontoret.”
Fanjunkare Linus Valquist, till vänster, håller genomgång före skjutningen. ”Det bästa med det här jobbet är variationen. Ena dagen inne, andra dagen ute.”
Foto: Mark Hanlon
Fanjunkare Linus Valquist, till vänster, håller genomgång före skjutningen. ”Det bästa med det här jobbet är variationen. Ena dagen inne, andra dagen ute.”

Skyttarna har ställt upp framför fordonen och lyssnar nästan påtagligt uppmärksamt på vad instruktören och fanjukaren Linus Valquist har att säga.

Inte så konstigt kanske, med tanke på hur många saker som kan gå snett och vilka konsekvenser det kan få.

– Nu måste ni kontrollera att vapnets låsavstånd blir rätt, annars kan hylsan explodera i vapnet. Alltså, ett katastrofalt fel, säger han.

Soldaterna har under fem veckors tid hemma på regementet plockat isär och plockat ihop och drillats i att hantera vapnet på alla sätt – utom just att skjuta skarpt med det. Och kalibern på 12,7 millimeter bär respekt med sig.

– Ett sådant här vapen kan vi inte skjuta på någon annanstans än på ett skjutfält, säger Linus Valquist.

Försvarsmakten har tillstånd att skjuta skarpt på Kabusa skjutfält 140 dagar om året. De senaste åren har det bara använts i snitt 20 dagar om året, berättar Marcus Nilsson:

– Men det kommer att förändrats och har egentligen redan gjort det, nu i och med värnpliktens återinförande. Vi har redan fått godkänt att ta emot 240 ytterligare rekryter år 2022. Det är dubbelt så många som vi har i dag, så ja, Kabusa skjutfält kommer att användas betydligt mer framöver.

Samling på Kabusa.
Foto: Mark Hanlon
Samling på Kabusa.
Fiende har siktats, i form av en stridsvagnsatrapp.
Foto: Mark Hanlon
Fiende har siktats, i form av en stridsvagnsatrapp.

Linus Valquist ser många fördelar med att värnplikten har återinförts, men konstaterar också att han och många andra officerare har reflekterat över skillnader jämfört med tidigare generationer.

– Det är tio år sedan vi lade ner värnplikten och visst märker vi av en samhällsförändring på bara den tiden, inte minst hur vi uppfostrar barn. Det här gänget är födda 1999 och det är skillnad på dem och till exempel 89:orna, säger Linus Valquist och fortsätter:

– Skolans roll och hur vi lär oss saker, vi märker att allt det där har förändrats. Ansvaret som man ska ta för sitt eget lärande – det finns inte naturligt hos alla i det här gänget. Och så är det, att ta ansvar är inte det lättaste. Men det får vi lära dem.

Fakta

Mönstring och värnplikt

I mars 2017 återaktiverade regeringen värnplikten. Från och med 2018 ska därmed minst 4 000 personer per år genomföra grundutbildning med värnplikt.

Den som fyller 18 år måste lämna uppgifter om sig själv till mönstringsunderlaget och kan bli skyldig att mönstra och att genomföra grundutbildning med värnplikt enligt lagen om totalförsvarsplikt.

Den som inte uppfyller sina skyldigheter kan bli anmäld för brott mot totalförsvarsplikten.

Det finns giltiga skäl till att inte lämna uppgifter till mönstringsunderlaget, att inte komma till mönstringen eller att inte genomföra värnplikten. För att Rekryteringsmyndigheten ska bedöma om en person har giltiga skäl behöver personen ansöka om uppskov, vilket kan beviljas av till exempel hälsoskäl eller av sociala skäl.

Källa: Rekryteringsmyndigheten, Försvarsmakten

Visa mer...

Så dundrar skjutövningen i gång. Slöja efter slöja av krutrök blåser iväg i den ihållande vinden.

Alexander Olsson, värnpliktig från Kristianstad, berättar under en kort rast att han medvetet inte försökt förvänta sig något särskilt av värnplikten.

– Jag försöker ta det som det kommer. Men det är spännande och utmanande. Man förändras ganska mycket. Det tar lite tid att vänja sig, men man kommer in i det, säger han.

Röda patroner är spårljus.
Foto: Mark Hanlon
Röda patroner är spårljus.
Väntan på order. Kabusa skjutfält.
Foto: Mark Hanlon
Väntan på order. Kabusa skjutfält.