Handke, menskonst och ekokabaré – kulturåret 2019
Nytt bakslag för Akademien
Efter det sämsta året för Svenska Akademien sedan 1786 kunde det bara bli bättre 2019 – eller?
Mja, det började visserligen lovande. Akademien tycktes ha löst upp de gordiska knutarna: Katarina Frostenson och Sara Danius lämnade församlingen, Kjell Espmark och Peter Englund återvände och fyra kvinnor valdes in. För första gången på 30 år såg Svenska Akademien ut att kunna bli fulltalig.
Sedan kom de dåliga nyheterna. Frostensons bok “K" och Matilda Gustavssons välresearchade reportagebok “Klubben" fick debatten kring Akademien att blossa upp igen. Sara Danius bortgång rev också upp gamla sår.
Men Akademien verkade ändå ha gott hopp om att kunna bevisa inför världen att dess rykte var återupprättat när inte bara ett utan två Nobelpris i litteratur skulle tillkännages i oktober.
Valet av Peter Handke som 2019 års pristagare bjöd dock på en backlash av sällan skådat slag.
Nobelpriset till Handke
Precis som när Peter Handke fick Ibsenpriset i Oslo 2014 har tonläget i debatten om Nobelpristagaren varit högt och positionerna polariserade.
Författaren anklagas för att vara folkmordsförnekare, och kritikerna menar att han på olika vis har försökt relativisera den massaker som skedde i Srebrenica, då 8000 muslimska pojkar och män dog. Andra menar att debatten bygger på både felaktigheter och missförstånd, och framhåller att Handke själv har kallat brottet för det värsta i efterkrigstiden.
Meningsutbytet har rivit upp flera av motsättningarna från Jugoslavienkrigens era. Hur man tolkar Handkes inställning hänger också ihop med hur man ställer sig till Natos och västs hållning i Kosovokrigen – med bombningarna av Serbien.
Trots flera manifestationer tog Handke till slut ändå emot priset, och Akademien fortsatte att framhålla att de inte kan ta några politiska hänsyn. Debatten om författarens ansvar lär dock fortsätta, med ny näring till den eviga frågan huruvida det går att skilja på en författare och hans eller hennes verk.
SD-fieringen av kulturpolitiken
I januari tog den för de flesta okända Amanda Lind (MP) över som kulturminister efter Alice Bah Kuhnke.
Men det politiska parti som profilerat sig starkast i kulturfrågor under 2019 är Sverigedemokraterna. I Täby försökte en SD-politiker stoppa en författarföreläsning med hbtq-perspektiv på det kommunala biblioteket och i Sölvesborg har SD, med stöd av M, KD och det lokala Sölvesborgs- och Listerpartiet, drivit igenom att skolbiblioteken inte längre behöver köpa in böcker på alla elevers modersmål. Trots oppositionens protester gick beslutet igenom i fullmäktige den 9 december. Mest uppmärksamhet fick kommunledningens stopp för prideflaggan på kommunala byggnader samt nya riktlinjer för kommunala konstinköp: “Tidlös och klassisk konst" ska prioriteras framför utmanande samtidskonst, eller “menskonst", som den Sverigedemokratiska ordföranden i fritids- och kulturnämnden uttryckte det i SVT.
Ett både "kusligt" och "absurt" beslut, skrev Gitte Ørskou, ny chef på Moderna Museet i Stockholm i Dagens Nyheter i en text där hon också ifrågasatte kommunpolitikernas konstkompetens.
Klimatkris och hem till byn
En grupp soldyrkare samlas på en konstgjord sandstrand. I en stor performance (nästa år på Malmö konsthall) sjunger de om ekosystemet, havet och klimatet.
Med verket "Sun & sea marina" vann konstnärerna Lina Lapelyte, Vaiva Grainyte och Rugile Barzdziukait för Lettlands räkning Guldlejonet på årets Venedigbiennal vars final sammanföll med den värsta översvämningen i Venedig på över 50 år.
Under 2019 gjorde även svenska konstnärer, författare och artister klimatkrisen till ödesfråga i sina verk. Weeping Willows släppte sitt klimatalbum “After us" och Patrik Svensson fick Augustpriset för "Ålevangeliet", en bok om artdöd. För Riksteatern satte Sara Parkman och Samantha Ohlanders med flera samman ekokabarén "Nationalparken". Skogen var spelplatsen och i det rika persongalleriet fanns bland andra byalagsveteranen Bengt Sjödin och hans syster Monica, filmregissör på Porr i norr som funnit sig själv bland granarna.
I "Nationalparken", liksom i Marit Kaplas Augustvinnande Värmlandsskildring "Osebol", skildrades samtidigt livet på glest befolkade platser.
Metoo – andra akten
Metoo-rörelsen fortsatte att verka på Dramaten. Ytterst var det den uppmärksammade SVT-dokumentären om Josefin Nilsson som gjorde att Eirik Stubø fick sparken från nationalscenen. Så beskrev den förre teaterchefen det själv efter att styrelsen i april avslutat hans uppdrag i förtid.
I december kom det rättsliga efterspelet för metoo: "Josefin Nilsson _ Älska mig för den jag är" fälldes i Granskningsnämnden som menade att dokumentären stred "mot bestämmelsen om respekt för privatlivet" och att ex-pojkvännen, medarbetare på Dramaten, hade varit lätt att identifiera.
Granskningsnämnden fällde även Sveriges Radios dokumentär "Hästgården" om en ridlärare som anklagas för sexuella övergrepp.
Samma dag dömdes debattören Cissi Wallin i Stockholms tingsrätt för grovt förtal för att hon på sociala medier pekat ut journalisten Fredrik Virtanen som våldtäktsman, något som tidigare utretts av polis som lade ner förundersökningen.
Cissi Wallin dömdes till villkorlig dom samt att betala 90|000 kronor i skadestånd till Virtanen som hela tiden nekat till hennes anklagelser. Wallin har sagt att hon ska överklaga.
Klart är att metoo-rörelsen, och debatten om den, lär fortgå. (TT)