Kajsa söker sin förlorade syster: ”Känner mig rotlös”

Ystad ,
Kajsa Johansson söker efter sin syster och hoppas att någon i Ystad kan hjälpa henne.
Kajsa Johansson söker efter sin syster och hoppas att någon i Ystad kan hjälpa henne.

När Kajsa Johansson fick veta att hon hade en halvsyster bestämde hon sig för att göra allt för att hitta henne.

Men det enda hon vet är att hon är 55 år, född i Ystad och bortadopterad. Nu vädjar hon om tips som kan göra henne hel.

Kajsa Johansson föddes i Ystad 1969. Strax efter födseln adopterades hon bort till en familj i Helsingborg. Hon har alltid vetat att hennes mor och far inte är hennes biologiska föräldrar och har så länge hon kan minnas tänkt att hon en dag vill veta vem som bär hennes gener.

Sin biologiska mamma har hon haft sporadisk kontakt med. Hon dök nämligen upp i Kajsa Johanssons adoptivfamilj när Kajsa var 15 år gammal.

– Det var en dag när jag kom hem. Då satt en kvinna i soffan och pratade med mor och far. Jag kände direkt någon slags konstig samhörighet utan att veta vem det var, berättar Kajsa Johansson, vars magkänsla visade sig stämma.

De tu träffades några gånger, men fick aldrig någon god kontakt.

– Vi har inte setts sedan 1997 och när jag frågat henne har hon inte velat berätta för mig om min pappa.

Nu vet Kajsa Johansson att hennes pappa inte längre är i livet. Härom året hittade hon dock sin farbror.

– Jag skrev ett brev till honom och han ville att vi skulle ses. Jag tog tåget till Kristianstad, där han bor, förra påsken och det blev helt fantastiskt. Jag fick träffa en massa olika släktingar. En minst sagt fräsig känsla.

I sina egna adoptivhandlingar står att hennes pappa hade en dotter som föddes 1963. Pappan var bara 20 år gammal och barnets mamma var också väldigt ung. Därför adopterades barnet bort.

– Inte ens min farbror kände till detta. Fast de visste knappt heller att jag fanns.

Kajsa Johansson har även kontaktat myndigheterna för att ta reda på om hennes biologiska pappa erkänt faderskap till några barn. Även där gick hon bet.

Hon satte då sitt jobb till Hitta.se. Hon letade upp alla kvinnor födda 1963 bosatta i Ystad. De första tio hon hittade har hon nu skrivit brev till.

En av dem har svarat. Inte för att hon trodde att hon var den förlorade systern, men för att erbjuda sin hjälp.

– Hon tyckte att mitt sökande var så spännande att hon ville hjälpa mig. Eftersom jag inte har Facebook gjorde hon ett inlägg till mig.

Än har inlägget inte gett några resultat.

– Det är bara Ystads Allehanda som ringt, skrattar Kajsa.

Hon vet att det är att långskott att söka i Ystad. Eftersom systern är bortadopterad kan hon finnas någon helt annanstans. Men Kajsa Johansson är beredd att gripa tag i varje halmstrå.

– Jag känner mig rotlös. Mina adoptivföräldrar har gett mig ett fantastisk uppfostran och en fantastisk barndom, men jag vill så gärna ha kontakt med dem som bär samma gener som jag. Som adopterad letar man efter likheter i sättet att vara, utseendet och saker som ligger dolt i vårt dna och ingen yttre miljö kan påverka. Jag vill hitta min syster.

Den som kan hjälpa Kajsa Johansson får gärna mejla sina tips till YA:s webbredaktion.