Karin Pihl: Nu är det skarpt läge - rösta ja till Kristersson
Ulf Kristersson vill försöka bilda en alliansregering. Det har han sagt hela valrörelsen, och det var också vad han upprepade när han höll presskonferens på måndagsmorgonen (12/11). Vilka partier som kommer att ingå i denna regering - om förslaget tolereras av riksdagen i omröstningen på onsdag - är nu klart. Kristersson ska försöka bilda regering tillsammans med Kristdemokraterna. Centerpartiet och Liberalerna har meddelat att de inte vill ingå i Ulf Kristerssons regering, men M-ledaren hoppas på ett nära samarbete med C och L i riksdagen.
Ur en liberal synvinkel är detta den bästa lösningen, givet de förutsättningar som finns. C och L vill inte sitta med i en sådan regering. De menar att den då skulle vara beroende av Sverigedemokraterna. Samtidigt har de lovat sina väljare att byta ut den socialdemokratiska regeringen. Med Kristerssons upplägg kan de leva upp till båda löftena.
Ändå har båda de liberala partierna indikerat att de kommer att rösta nej till Kristersson på onsdag. Enligt Jan Björklund (L) kommer SD ges ett orimligt stort inflytande om Kristersson tillåts leda Sverige. Det är rimligt att Björklund inte vill betrakta SD som en del av borgerligheten, för så är inte fallet. Men är det verkligen vad onsdagens omröstning handlar om?
Att M och KD skulle försöka bilda en högernationalistisk regering med hjälp av stöd från SD liknar en konspirationsteori. Kristersson har varit tydlig med att hans regering kommer att driva Alliansens reformagenda. Att denna politik måste ha stöd i riksdagen är självklart. Så har det alltid varit, och så kommer det alltid att vara, oavsett vilka partier väljarna röstar in i parlamentet. Att Socialdemokraterna skulle rösta ja till en borgerlig regering i någon form är kommer inte att hända. Men det betyder inte att riksdagen skulle rösta nej till Kristersson som statsminister, en borgerlig budget och viktiga reformförslag från Alliansen.
Den borgerliga regeringen 2010-2014 regerade i minoritet. Den regeringen, som både Björklund och Lööf ingick i, var också beroende av att SD inte röstade emot. Några fåtal gånger gick SD ihop med S och röstade ner alliansens propositioner, men så är det när man leder en minoritetsregering. Att bli tolererad av ett riksdagsparti som man inte gillar är inte samma sak som att inleda ett samarbete.
“Det här är på allvar, det här är inget spel. Framför allt inget sällskapsspel”, sa Kristersson på pressträffen. Nu har C och L två dygn på sig att avgöra om de verkligen menar allvar med att rösta ner Alliansens statsministerkandidat. Om de gör det har de mycket att förklara för sina borgerliga väljare.
