Annons

Klimatterapi är inte effektiv klimatpolitik

Klimatutsläppen måste minska de kommande åren, men hur ser en effektiv klimatpolitik ut?
Ledare • Publicerad 25 januari 2019 • Uppdaterad 30 januari 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Sex familjer i Åre kommun ska lära sig att leva mer klimatsmart. Beviljat stöd: 175 000 kronor. CO2-banta med klimatterapi! Beviljat stöd: 1,2 miljoner kronor.

Regeringens satsning “Klimatklivet” har varit omdebatterad allt sedan den lanserades 2015. Tidigare har bland andra Konjunkturinstitutet kritiserat effektiviteten. Nyligen (17/1) anslöt sig också Riksrevisionen till kritikerna: de utsläppsminskningar som projekten i Klimatklivet ska generera beräknas inte på ett korrekt sätt. Regeringen har gett en “ensidigt positiv bild av satsningen” och inte gjort en övergripande samhällsekonomisk bedömning.

Annons

Ingen som läst om projekt som de ovan kan vara förvånad. Klimatklivet lider av uppenbar ineffektivitet, som också kan kvantifieras: Riksrevisionen beräknar att utsläppsminskningarna som Klimatklivet har eller kommer att generera kostar mellan en och fyra kronor per kilo koldioxid, det vill säga mellan 1 000 och 4 000 kr per ton. Om regeringen istället köpt och annullerat utsläppsrätter i EU:s system för utsläppshandel hade priset varit runt 220 kronor per ton. Skattebetalarna har alltså betalat mellan fem och arton gånger mer än nödvändigt.

Att Moderaterna och Kristdemokraterna i sin budget halverade Klimatklivet var därför klokt, och definitivt inte ett “dråpslag mot klimatet” som miljöminister Isabella Lövin skrev (18/12 -18).

Borde då M och KD ha lagt ner satsningen helt och hållet? Nja.

Klimatklivet är en bred och spretig satsning, där pengar kan delas ut till alla tänkbara projekt. Men den absolut vanligaste posten för beviljade anslag rör utbyggnad av laddinfrastruktur och andra alternativ för fossilfria transporter. Sådana investeringar kan göra marginell nytta var för sig, men bidrar sammantaget till att göra omställningen av transportsystemet möjlig.

Att en del av klimatomställningen kommer att bli dyrare än priset på utsläppsrätter är också något vi får leva med. Vissa sektorer släpar efter eller är dyrare att ställa om. Det är inte ett argument mot att investeringarna måste göras.

Men det betyder inte heller att satsningarna kan tillåtas vara hur ineffektiva som helst. Det handlar om legitimiteten för klimatomställningen, där projekt som syftar till att “inspirera familjer att leva klimatsmart” gör mer skada än nytta. Även klimatpolitiken måste ha respekt för skattebetalarnas pengar.

Joakim Broman
Annons
Annons
Annons
Annons