Misstänkta grävspår vid Ales Stenar

Kåseberga Artikeln publicerades
Runt 17 av stenarna i skeppssättningen ser marken ut att vara uppgrävd.
Foto: Mark Hanlon
Runt 17 av stenarna i skeppssättningen ser marken ut att vara uppgrävd.

Runt flera av stenarna ser marken ut att vara uppgrävd. Gräset är borta och det syns en onaturligt skarp kant, som om någon satt en spade i marken och grävt upp jorden närmast stenen.

Görhan Hellström är en flitig besökare på platsen där han även arbetar som guide. Han noterade de första tecknen på förstörelsen i slutet av förra året.

Men sedan dess har förstörelsen accelererat och när han var uppe vid skeppssättningen i helgen var måttet rågat.

– Det här är inte frågan om något normalt slitage, det måste vara någon som har varit här och grävt, säger Görhan Hellström.

Han är kritisk till informationsbristen på platsen. Inte någonstans står det att platsen är skyddad enligt lag.

– Det kan inte få gå till så här. Det är ett brott mot fornminneslagstiftningen. Stenarna och marken tre meter runt skeppssättningen är skyddade enligt lag. Man får inte på något sätt påverka stenarna. Inte klättra på dem och absolut inte gräva upp jord runt omkring och ta med sig därifrån.

Görhan Hellström har varit i kontakt med Statens fastighetsverk som sedan 2015 förvaltar fornlämningen.

Men där hänvisar man till att det är normalt slitage och att man ansökt och beviljats tillstånd av länsstyrelsen för att förstärka stenarnas fäste i marken och fylla på med jord runt om stenarna, vilket enligt deras planering kommer ske senare under våren.

I samband med det kommer också informationsskylten om fornminnet att bytas ut.

Men att det skulle finnas någon förstörelse känner de inte till på den ansvariga myndigheten.

– Jag har fått bilder skickat till mig som visar tecken på slitage, men om det har tillkommit något ytterligare måste vi naturligtvis undersöka saken närmare. Visar det sig att det finns misstanke om skadegörelse är det ytterst allvarligt och då kommer vi att göra en polisanmälan, säger Johan Henriksson på statens fastighetsverk.

Vem som skulle ligga bakom förstörelsen vill inte Görhan Hellström spekulera i. Men han menar att en av förklaringarna till att skeppssättningen tidigare varit relativt förskonad från skadegörelse är det besvärliga läget.

– Det är ju inte så att man råkar passera platsen. Någon måste ju ha ett syfte med att gräva upp jord och ta med den härifrån.

Görhan Hellström är orolig för att ett stängsel runt stenarna kommer bli nödvändigt.
Foto: Mark Hanlon
Görhan Hellström är orolig för att ett stängsel runt stenarna kommer bli nödvändigt.

Han har bestämt sig för att polisanmäla skadegörelsen.

– Jag ser det som min skyldighet som medborgare att polisanmäla förstörelse som jag ser, även om det inte är min egendom som förstörts.

Han ser dystert på framtiden för öppenheten kring skeppssättningen.

– I värsta fall blir det väl som vid Stonehenge i England, där kommer man inte närmare än 200 meter från själva stenarna.

Fakta

Ales Stenar

Ales stenar är enligt Statens fastighetsverk som sedan 2015 förvaltar fornminnet Sveriges största och bäst bevarade skeppssättning.

Det är ett av Skånes mest populära besöksmål som lockar människor året om.

Skeppssättningen är daterad till omkring år 600 och består av 59 stora stenblock som vardera väger omkring fem ton.

Skeppssättningen är totalt ungefär 67 meter lång och 19 meter bred.

Ales stenars funktion har, liksom den exakta dateringen, varit omdiskuterad. Olika teorier har genom tiderna ställts mot varandra.

Vid två tillfällen, 1917 och 1956, restaurerades skeppssättningen utan närmare uppföljning av arkeologer.

Det har bidragit till att kunskapen om Ales stenar länge var så gott som obefintlig.

Sedan slutet av 1980-talet har flera arkeologiska och geologiska undersökningar ägt rum som gett ökad kunskap om skeppssättningens ålder och uppkomst.

Visa mer...