Annons

Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Beskatta konsumtion – inte kapital

Den nya regeringen har lovat att genomföra en skattereform. En intressant ansats, med tanke på att två av partierna i regeringsunderlaget samtidigt ska vara i opposition mot regeringen. Det är en i svensk författningshistoria unik kombination.
Nils-Eric Sandberg
Gästkrönika • Publicerad 3 mars 2019
Nils-Eric Sandberg
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Nils-Eric Sandberg
Nils-Eric Sandberg

Om samtliga partiledare läst något om författningshistoria skulle de satt sig i var sitt hörn och gråtit, med ett glas cognac. Ett stort glas. Annie Lööf säger att skattetrycket ska sänkas. Finansministern säger nej. Den avgående liberalledaren säger att kapitalskatterna ska återkomma. Både Löfven och finansministern antyder att kapitalskatterna ska höjas.

Kapitalskatter är skatt på investeringar. På ett seminarium på ett universitet i Tyskland fick jag lära mig att en regering som vill öka framtidens inkomster och levnadsstandard ska inte beskatta investeringar utan konsumtion. Och omvänt: om en regering vill sänka levnadsstandarden ska den ge sig på investeringar och kapital.

Annons

Fyrpartiklövern vill också minska klyftorna. Men inkomstskillnaderna har ökat en aning från en nivå där de var extremt sammanpressade. Från början av sjuttiotalet fick de flesta marginaleffekter på bortåt 90 procent (redovisat i en stor analys ledd av Assar Lindbeck). Om staten med skatter helt eliminerar inkomstskillnader blir det för individen omöjligt att med studier, arbete och sparande påverka sin inkomst. All makt över inkomst och ägande flyttas från medborgarna till politikerna. Vad är den korrekta beteckningen på en sådan stat? Jo, ekonomisk diktatur. Och därmed även politisk.

Skatten ska höjas på ”de rika”. Men ska ekonomisk framgång ses som ett brott som staten ska bestraffa? Det är kommunisternas idé. Ska centern och liberalerna acceptera den?

Antag att alla vet att den som sparar och investerar och lyckas tjäna pengar – som Rausings gjorde, efter 32 år – ska berövas all avkastning. Hur många kommer då att investera, och skapa sysselsättning och inkomster i framtiden?

Svenska Dagbladet (24/2) ägnar fyra helsidor åt funderingar hur en skattereform ska finansieras. Tanken är att om skatten på företag ska sänkas måste en annan skatt höjas, med lika mycket, i pengar.

Om tidningen försökt utbilda sina journalister i ekonomi hade de, kanske, kunnat lära sig skillnaden mellan skattebas och skattesats. Skattebasen är den summa, eller den verksamhet, som skatten tas ut på. Skattesats är den procent av skatt som tas ut. Skatteintäkterna är en funktion inte av skattesatsen utan av kombinationen skattebas/skattesats. Så: om vi får en ekonomisk politik som låter företagen investera och arbeta ökar skattebasen. Då kommer en oförändrad skattesats att genera ökade skatteintäkter.

Ska detta vara så förtvivlat svårt att förstå?

Nils-Eric Sandberg är f d ledarskribent i DN samt publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.

Annons
Annons
Annons
Annons