Nils-Eric Sandberg: Liberalismen in memoriam

Gästkrönika Artikeln publicerades
Nils-Eric Sandberg.
Nils-Eric Sandberg.

Vad är viktigast: makten eller principerna? Ett förvånansvärt antal svenska politiker har nu gett ett bestämt svar på den frågan.

Den prövade talmannen fick i förra veckan till slut de svar som behövdes för att vi skulle få en ny regering, det blev ett slags koalition av S, MP, C och L. Men den här koalitionen är något helt nytt i svensk historia. C och L stöder S-regeringen, men lovar samtidigt att vara i opposition. Hur detta kommer att fungera vet vi inte. Om C och L menar allvar med vad de säger – antag detta för resonemangets skull – kommer de att först bli överens med vänsterregeringen, och sedan sätta sig i riksdagsbänken och rösta mot överenskommelsen.

Här finns ett principiellt problem som partiledarna inte har tänkt på: de har ju haft annat att göra. Det är väljarna som väljer politiker, ännu inte omvänt. Väljarnas enda möjlighet att utkräva ansvar av politikerna – som inte är deras översåtar utan deras ombudsmän – ligger i riksdagsvalet. Men för att kunna utöva denna ansvarsfunktion måste väljarna veta vilket parti som gjort vad. Och hur ska denna funktion gå till när två partier sitter både i koalition och i opposition?

Annie Lööf och Jan Björklund tror att de ska få en socialdemokratisk regering att driva en liberal politik. Har de inte lärt något av historien?

För socialdemokratin är makten det viktigaste, eftersom partiet vill omvandla samhället på ett sätt som medborgarna kanske inte vill. Därför behöver partiet makten, som ett tvångsmedel.

Och för den makten betalar partiet nästan vad som helst. Om Annie Lööf läst sitt partis historia hade hon funnit att socialdemokratin köpte bondeförbundets röster 27 maj 1933. Bondeförbundet ville ha höjda tullar på livsmedel och en organisation som skulle ge bönderna totalt monopol på all livsmedelsproduktion och eliminera konkurrens mellan bönder. Följden skulle bli dyrare mat, vilket skulle drabba arbetarklassens familjer. Socialdemokraterna gick med på detta, för att få makten.

Den som läst lite historia ser nu 1933 gå i repris.

Enligt det avtal som den nya regeringen bygger på ska arbetsrätten kunna justeras, och nybyggda lägenheter undantas från hyresregleringen. Vänsterpartiet säger att de inte accepterar.

I avtalet mellan S, C och L fanns en klausul som sade att Vänsterpartiet inte ska få inflytande över inriktningen på svensk politik. Dagen därpå förhandlade Löfven med Vänsterpartiet om denna klausul.

Vem vågar efter detta köpa en begagnad häst av den ministern?

Nils-Eric Sandberg är f d ledarskribent i DN och publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.