Öka de ekonomiska kraven på hamnen
Det är lätt att förstå hamn-vd Björn Boströms frustration. Han har planerat för den hamnutbyggnad som ska säkra verksamheten för flera decennier framöver, ett arv att lämna efter sig.
Samtidigt vet den rutinerade Boström att politisk styrd verksamhet inte alltid har raka linjer. Och i fallet med Ystads hamn är det inte så konstigt. Det förefaller nämligen som att politikerna inte riktigt har bestämt sig för hur de ska se på Ystads hamn. Är det något som måste flyttas på för att att det är i vägen för nya bostäder? Eller är det en strikt kommersiell verksamhet som ska ge kommunen god avkastning på satsat kapital? Eller är det rent av något som finns av tradition och identitetsskäl? Eller är det något som ger fler spännande uppdrag åt kommunpolitiker?
Säkert är det något av en hybrid. Men då är det tid att vrida över mer åt den strikt kommersiella hållningen. I normalfallet syftar finansieringen i form av aktieemission eller lån till att få hävstång i affärerna och öka framtida avkastning. Vad kan Ystadsborna förvänta sig att få tillbaka på sitt ägande och de kommande investeringarna i hamnen? Vilken tid kommer det att ta och på vilket sätt kommer återbetalningen att ske?
Hamnen är på alla sätt en mogen verksamhet vars kassaflöde är relativt lätt att bedöma, även om konjunkturer och konkurrens från andra hamnar och transportleder självklart påverkar. Man hade kunnat förvänta sig att den långsiktiga verksamheten hade genererat så mycket kapital att nyinvesteringar inte krävde så omfattande extern finansiering. Årsredovisningen för 2017 talar om en ackumulerad vinst på 200 miljoner kronor sedan 2000 – 143 miljoner har gått tillbaka till kommunen och resten är kvar i bolaget. För att motivera kommande miljardinvesteringar krävs väsentligt högre resultat i framtiden.
För att om möjligt nå dit krävs ett hundraprocentigt professionellt tänkande. Till att börja med handlar det om själva strukturen. Ystad har delat upp hamnen i ett bolag som sköter driften och kommunen som äger hamnen. Dessutom ingår bolaget i en kommunkoncern som är upplagd av skatteplaneringsskäl och inte efter det affärsmässigt logiska – verksamheterna är väsensskilda från varandra. Varje bolag bär på specifika affärsrisker och investeringsbehov och koncernkonstruktionen kan med sina övergripande mål leda till fel affärsbeslut.
En större hamnkoncern, som äger både hamnområdet i sig och verksamheten i den, är då mer logisk. Men den nuvarande lösningen öppnar samtidigt för att enklare göra Ystad Hamn Logistik AB mer självständigt. Ett alternativ är att ta in nya ägare genom försäljning eller nyemission. Styrelsen skulle då på ett självklart vis få in professionella ledamöter med strikt affärsmässig syn på bolagets verksamhet.
Nu är det stora åtaganden som väntar, i ett första steg en miljard kronor. Det är ett utmanande åtagande för en liten kommun. Medfinansiering från EU och goda lånevillkor förbättrar kalkylen, men är i sig ingen garanti för att själva investeringen blir tillräckligt lönsam. Med en strikt affärsmässig hållning ökar förutsättningarna för att i steg ett göra en korrekt bedömning av investeringens ekonomiska nytta och i andra steget ge mer tillbaka till dem som står bakom den –Ystadsborna.
