Annons

Slarvigt att inte granska starta-eget-bidragen

Den som är arbetslös kan få stöd under sex månader för att starta företag. Men få uppföljningar görs, vilket betyder att pengarna kan vara bortslösade, missbrukade, slängda i sjön. Det är makalöst tokigt om våra pengar sprätts iväg utan kontroll.
Ledare • Publicerad 20 februari 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ/TT

Andelen som får stöd för start av näringsverksamhet, SNV, väntas öka, då flera satsningar görs för att öka deltagandet bland framför allt nyanlända.

Men enligt Riksrevisionen finns det inte några tillförlitliga uppgifter om de långsiktiga effekterna av programmet. Leder det till varaktig sysselsättning? Högre inkomster? Finns risk för överskuldsättning? Ingen vet, och nu ska det äntligen granskas.

Annons

Detta borde ha gjorts för länge sen – och av Arbetsförmedlingen. Att starta-eget-bidrag har rullats ut i över tre decennier sedan starten 1984 och kostat miljarder utan att det har utvärderats ordentligt är slarvigt. Bara under 2017 deltog ungefär 5 800 personer, till en samlad kostnad på 224 miljoner kronor.

Jag har i flera veckor försökt få svar på hur många som deltar, vilka personerna är, vilka slags företag de startar samt hur många av dessa som överlever. Finns en lista över företagen? Svaren har uteblivit och avsaknaden blir talande. Från Skåne Öst fick jag en lista över branscher som företagens startats inom, men inte mycket mer. Arbetsförmedlingen nationellt tycks helt enkelt inte veta.

När bidraget väl är klubbat verkar man släppa de nya företagarna. De som får starta-eget-bidrag ska lämna en närvaroförsäkran varje månad till Försäkringskassan. Men hur kan man veta att uppgifterna stämmer? Vad händer om personen i stället för att driva företag sitter och fikar på stan?

Miljoner, miljarder pumpas in och få vet vad som kommer ut av det. Att nu sätta igång ännu fler projekt utan att ha granskat de tidigare känns minst sagt dumt.

Många av bidragsmottagarna driver visserligen sina företag vidare, och tidigare studier från Riksrevisionen har visat att deltagande i SNV ger högre chans att bli sysselsatt jämfört med att vara öppet arbetslös eller delta i andra arbetsmarknadspolitiska insatser, men det kan bero på att utbildningsnivån i gruppen är relativt hög och att man kanske hade startat i alla fall. Lönerna är dessutom ofta är låga, särskilt bland utrikes födda kvinnor. Annan forskning visar att inkomsterna ofta är lägre för utrikes födda företagare.

När jag frågade Riksrevisionens projektledare Joakim Hveem, varför man valde att granska starta-eget-bidraget nu svarade han att man anar att det ofta handlar om nödvändighetsegenföretagare, och att risken finns att dessa lyckas sämre än övriga nystartade företag. Han befarade också att låga inkomster maskeras i statistiken då man räknas som sysselsatt.

Ja kanske finns programmen delvis för att få bort individer från arbetslöshetsstatistiken, in i en annan kolumn? Det känns i varje fall kortsiktigt och ogenomtänkt. Misstanken väcks.

I ett bredare perspektiv kan man fråga om staten över huvud taget ska lägga sig i företags verksamheter med sina gåvor. När Ratio granskade de nära 30 miljarder (här snackar vi stora pengar) som lades på olika företagsstöd var resultatet inte upplyftande. ”Liten eller ingen effekt”.

Forskarnas råd var att i stället fokusera på de grundläggande förutsättningarna för att starta och utveckla företag. Samma råd gav professorn i nationalekonomi Mats Hammarstedt, som har forskat om utrikes föddas företagande. ”Politiken bör utformas så att villkoren för företagande i allmänhet förbättras" (Ekonomisk debatt 1/19).

Det låter inte så dumt; det är ju bättre att människor vill och kan starta företag utan bidrag. Särskilt om dessa bidrag dras från andra skattebetalares konto och delas ut utan kontroll.

Annons

Information från AF Skåne Öst

De nya företag som har fått bidrag 2017 har varit inom följande branscher: arkitekt, inredningskonsult, friskvård (2 st), frisör (4 st), trädfällning, handel (8 st), personaluthyrning, IT-konsult, restaurang/bageri (4 st), kontorstjänster, tatuerare (2 st), bygg, teknisk konsult, taxi, sotare, ekonomistyrning, finsnickeri.

Fördelningen mellan branscher 2018 var: handel (9 st), restaurang/bageri (5 st), utbildning, ventilation, industriservice, organisationskonsult (2 st), frisör (2 st), friskvård (3 st), taxi, byggkonsult, reparation av mobiltelefoner, bygg, IT-konsult, callcenter, eventföretag, hunddagis, hudvård.

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons