Kultur

Tokarczuk om Nobelpriset: Överraskad och glad

Nobelpriset ,
Två nya Nobelpristagare i litteratur.
Foto: /TT
Två nya Nobelpristagare i litteratur.

Författarna Olga Tokarczuk och Peter Handke får varsitt Nobelpris i litteratur. ”Jag är överraskad och glad”, säger Tokarczuk till TT.

Det blir den österrikiske författaren Peter Handke som tilldelas priset för 2019. Den polska författaren Olga Tokarczuk mottar förra årets inställda litteraturpris.

Nobelpristagarna presenterades inför den samlade världspressen.
Foto: Anders Wiklund/TT
Nobelpristagarna presenterades inför den samlade världspressen.

Det står klart sedan Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm traditionsenligt öppnat dörren i Börssalen prick klockan 13 och presenterat pristagarna. I år hade han dock sällskap av representanter från den nya Nobelkommittén.

Tokarczuk satt i en bil i Tyskland när hon fick beskedet, berättar hon för TT.

- Jag är överraskad och glad, och det är så viktigt för mig att jag får priset i en för Svenska Akademien ny tid. Jag kommer från Centraleuropa, och det här är ett bevis på att den centraleuropeiska litteraturen fortfarande har något viktigt att berätta för världen, säger hon.

"Encyklopedisk lust"

Hon får priset för "en berättarkonst som med encyklopedisk lust beskriver gränsöverskridandet som livsform", enligt en del av Akademiens motivering.

Den polska författaren Olga Tokarczuk får 2018 års Nobelpris i litteratur.
Foto: LEIF R JANSSON / TT
Den polska författaren Olga Tokarczuk får 2018 års Nobelpris i litteratur.

Olga Tokarczuk föddes i 1962 i Sulechów i Polen. Hon debuterade 1993 med romanen "Boksökarnas resa" som ännu inte är översatt till svenska. Hon fick sitt genombrott med familjekrönikan "Gammeltida och andra tider" 1996.

Peter Handke är född 1942 i byn Griffen i regionen Kärnten, Österrike. Familjen levde en kort tid i det sönderbombade Berlin, men återvände sedan till Griffen. Efter byskolan fick han plats på ett katolskt prästgymnasium med internat i Klagenfurt. I början av sextiotalet läste han juridik vid universitetet i Graz, men avbröt studierna när debutromanen Die Hornissen (1966) publicerades.

Han prisas för "ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet".

Österrikiske. författaren Peter Handke får årets Nobelpris i litteratur.
Foto: Kerstin Joensson
Österrikiske. författaren Peter Handke får årets Nobelpris i litteratur.

"Var mycket berörd"

Båda pristagarna har nåtts av beskedet och har tackat ja, uppger Nobelkommitténs ordförande, akademiledamoten Anders Olsson.

- Jag talade själv med Peter Handke. Peter var mycket berörd, först fick han inte fram så många ord. Han kommer mycket gärna till Stockholm och håller sitt tal. Han var hemma i sitt hus när jag ringde honom, säger Olsson under pressträffen i Börssalen.

Det var en lättnad att få tag på pristagarna och att de båda tackade ja, säger han till TT efteråt.

- Det har varit mycket skriverier om att det kanske inte skulle tacka ja, så det var en lättnad.

Olsson tror inte att pressen utifrån påverkat arbetet med litteraturpriset, däremot har samtalen under arbetet med att ta fram pristagarna vidgats i och med den nya Nobelkommittén, säger han.

"Lagom upphetsande"

Martin Aagård, biträdande kulturchef på Aftonbladet, tycker att årets pristagare inte kommer som någon större överraskning.

- Det känns precis som vanligt, ett lagom upphetsande Nobelpris, säger han.

- Möjligtvis kan valet av Handke vändas mot dem på grund av hans tidigare politiska ställningstaganden med Milosevic, men det tycker jag är snålt av dem som gör det. Det är ett litteraturpris, inget annat.

Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman beskriver valet som splittrat. Den ena, Tokarczuk, är ett oklanderligt föredömde medan den andre har vad Wiman beskriver som "dåraktiga politiska uppfattningar".

- Dr Jekyll and Mr Hyde skulle man väl kunna säga.

Hyllningstal till Milosevic

Peter Handke är kontroversiell, menar Wiman, och nämner bland annat det hyllningstal som österrikaren höll vid den jugoslaviske krigsförbrytaren Slobodan Milosevic grav. Han framhåller samtidigt att Handke är en av efterkrigstidens största författare.

- Men jag tycker att det hade varit lätt för akademien att vidga prisets gränser och hitta någon utanför Europa och kombinera det med Tokarczuk.

Han ser valet av just Handke som en tydlig signal från Svenska Akademien.

- Man vill visa att man inte tänker ställa sig i någon politiskt korrekt fålla. Man kommer att fortsätta att belöna författarskap som man anser vara estetisk betydelsefulla, trots att man vet att de kommer att väcka kontrovers på olika sätt.

Lågt förtroende

I fjol blev det inget Nobelpris. Avhoppen och konflikterna i samband med skandalen kring den så kallade kulturprofilen gjorde att omvärldens förtroende för akademien var för lågt. När man löst konflikten med Katarina Frostenson och genom olika nyordningar blivit mer transparent valde Nobelstiftelsen att åter ge akademien uppdraget att dela ut priset.

Avgörande var också att akademien gick Nobelstiftelsen till mötes och inrättade en ny Nobelkommitté med fem externa ledamöter.

Det är kommittén som tagit fram förslagen på de två Nobelpristagarna. Akademien har fattat det formella beslutet och har valt pristagare i enlighet med kommitténs förslag. I vilken mån de fem externa ledamöterna påverkat valen blir säkerligen föremål för diskussion. Redan före tillkännagivandet har röster hörts som tycker att det är fel att dela ut ett pris för 2018 som man anser vara besudlat. (TT)

Dörren i börssalen inför tillkännagivandet.
Foto: Anders Wiklund/TT
Dörren i börssalen inför tillkännagivandet.
Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare öppnar dörren i Börssalen.
Foto: Karin Wesslén / TT
Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare öppnar dörren i Börssalen.
Anders Olsson, Pär Westberg och Rebecka Kärde presenterar 2018 och 2019 års pristagare av Nobelpriset i litteratur
Foto: Anders Wiklund/TT
Anders Olsson, Pär Westberg och Rebecka Kärde presenterar 2018 och 2019 års pristagare av Nobelpriset i litteratur

 

Fakta

Nobelpriset i litteratur

Senaste årens pristagare

2019 Peter Handke, Österrike

2018 Olga Tokarczuk, Polen

2017 Kazuo Ishiguro, Storbritannien

2016 Bob Dylan, USA

2015 Svetlana Aleksijevitj, Vitryssland

2014 Patrick Modiano, Frankrike

2013 Alice Munro, Kanada

2012 Mo Yan, Kina

2011 Tomas Tranströmer, Sverige

2010 Mario Vargas Llosa, Spanien

2009 Herta Müller, Rumänien, Tyskland

2008 Jean-Marie Gustave Le Clézio, Frankrike

Så här utses pristagarna

I november förra året kom Svenska Akademien och Nobelstiftelsen överens om en ny Nobelkommitté där fem externa sakkunniga samverkar med akademiledamöterna.

De fem utifrån är Gun-Britt Sundström, Kristoffer Leandoer, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen. Akademiledamöterna är Per Wästberg, Kristina Lugn, Jesper Svenbro och förre ständige sekreteraren Anders Olsson. Från början skulle även Horace Engdahl ha suttit i kommittén, men tvingades bort sedan Nobelstiftelsen krävt att ingen som "varit förknippad med det gångna årets händelser" skulle ingå i den.

Det är kommittén som har arbetat fram förslagen på Nobelpristagare _ ett för 2018 och ett för 2019. Svenska Akademien har i princip bara att säga ja eller nej till namnen. Anders Olsson har tidigare förklarat att kommittén är enig kring de två namnen.

Även nästa år kommer det att vara den utvidgade Nobelkommittén som vaskar fram pristagaren.

Visa mer...