Clownerna möter med kärlek

- Jag fyller på med kort och ballonger. Och med kärlek, säger Bönan och stoppar ner röda plasthjärtan i sin "läkarväska".

Det är torsdag och det betyder clownronden för barnen på plan fyra.

I korridoren står Anton Haglund, 7 år, med en droppställning och väntar på att få träffa en läkare.

- Anton har fått diabetes typ-1 och är på sjukhuset för att ta prover och för att vi ska lära oss hur vi ska ge sprutor, berättar Antons mamma. Bönan tar över och bestämmer sig för att leta upp Antons läkare.

Läkarhund

- Han ska träffa en läkare som är en hund, säger Bönan och drar iväg med Anton och hans familj genom korridoren.

Anton skrattar.

- Näe, det är ingen hund.

Bönan insisterar.

- Titta där är han. Han ligger under bordet. Kom fram hunden, ropar Bönan.

Sedan kommer diabetessköterskan och läkaren som ska hjälpa Anton. Innan familjen får gå in i undersökningsrummet måste de passera Bönans läkarundersökning.

- Jag måste kolla mammas hår, säger Bönan och sätter stetoskopet mot Antons mammas hår. Och så pappas öronvax. Oj, vad mycket öronvax han har!

Anton skrattar av förtjusning när mamma och pappa undersöks. Sedan säger clownerna hej då och fortsätter vidare.

Runt hörnet åker Max Hult, 3 år, ner för en rutschkana. En gång, två gånger och tre gånger tills Bönan också vill testa. Nej - rutschkanan är för liten och Bönan fastnar. Med Max hjälp kommer hon ner från kanan. Som tack för hjälpen får han ett clownkort.

Inne i "skolan" lite längre bort sitter Simon Waidringer, 14 år, och ska studera när clownerna tittar in. En fotbollsmatch som slutade med ett brutet höftben är anledningen till att Simon är här.

- Clownerna är lite irriterande faktiskt. Men roliga, tillägger Simon.

Kanske inte så konstigt med tanke på att Bönan precis bett Simon översätta naturboken "Småkryp" till franska och sagt att hon kommer tillbaka om en kvart. Desto mer populärt är bolltricket som Laijla och Bönan visar.

Ballongkul

Vid hissarna väntar Badin Said, snart 5 år, tillsammans med sin pappa. Det är dags att åka hem från sjukhuset. Clownerna följer med till hans rum för att ge en liten avskedspresent. Bönan tar upp en liten mackapär ur fickan tillsammans med en ballong.

- Vad gör du där? undrar Badin.

- En ballong, svarar Bönan

- Kan du göra fler?

Och visst kan Bönan det. Vips har hon fixat ballonger, både till Badin och till lillebrorsan. Clownerna ger sig av innan fullt ballongkrig utbryter.

Sista stoppet innan lunch blir inne hos Wictor Danielsson, 11 år från Sösdala. För Wictor blir det mycket tid på sjukhuset och därför träffar han clownerna ofta.

- Clownerna är roliga, säger Wictor.

I dag har han vunnit pris för "bästa skor". Bönan ritar av Wictors fina skor på ett clownkort och Laijla tar upp måttbandet och mäter skorna. Sedan bär det av hem till Sösdala med pappa Peter.

I dag har varit en energirik förmiddag med lättkontaktade barn, konstaterar Bönan eller Eva Westerling som hon heter när hon inte är Bönan.

- Vi kände många av dagens barn sedan innan, tillägger Kicki Kjernli som är Laijla under clownronden.

Tillsammans besöker de sjukhuset på tisdagar och torsdagar. De har båda många års erfarenhet av att jobba som sjukhusclowner. Något som underlättar när lite besvärliga situationer kan uppstå.

- Vi vet av erfarenhet när det är läge att gå in och när det inte är det, säger Kicki.

- Men vi brukar nå in även till den suraste, inflikar Eva.

- Jag kan samtidigt förstå föräldrarnas skräck och att de kan undra "vem är det här?" men vi tränger oss aldrig på, fortsätter Eva.

En bra ingång

Nej, Bönan och Laijla är inga burdusa cirkusclowner utan clowner som går in för att möta och försöka nå ut till människan framför sig utan att använda några stora nummer.

- När clownen är sann så är den en fantastisk ingång till en annan människa, säger Kicki.

Framförallt kommer clownerna in med "något annat" som Eva uttrycker det.

- Det finns mycket oro bland föräldrarna och barnen. Vi kommer in utan den oron och försöker vara en andningspaus.

Arbetet med sjukhusclowner på Centralsjukhuset är sedan länge inarbetat.

- Här är arbetet med clownerna väl integrerat. Personalen är trygg. Då blir föräldrarna också trygga, säger Eva.

I framtiden hoppas båda att Clownronden får armar och ben i form av systergrupper på andra håll, för det behövs fler clowner på sjukhus. Samtidigt behöver verksamheten pengar.

Söker bidrag

- Vi är en ideell förening som ständigt söker bidrag och stipendier för att det ska gå runt, säger Kicki.

Tillbaka till ronden.

I hissen ner möter clownerna en välklädd äldre dam som frågar efter sjukhuskapellet. Hon håller en lång vit ros intill sin kropp.

- Vad fina ni är, säger damen.

- Du med, svarar Bönan.

Det går ett ögonblick. Hissen är framme på entréplan.

- Du kommer nog att behöva det här i dag, säger Bönan och smyger över något i damens hand.

När hissdörrarna öppnas, öppnar damen sin hand. Hon tittar ner på ett rött plasthjärta.