"Jag har fått svar på mina egna frågor"

Familj Artikeln publicerades
Författaren och entreprenören Golnaz Hashemzadeh Bonde fyller 35 år. 5 bilder
Foto:Helén Karlsson
Författaren och entreprenören Golnaz Hashemzadeh Bonde fyller 35 år.

Trots prestationsångest kämpade författaren Golnaz Hashemzadeh Bonde hårt för att nå allt högre mål. Denna kapplöpning mot avgrunden tog en tvär vändning. Nu månar hon om att vara i stunden och kämpar lika ivrigt för att minska utanförskapet.

Kritikerrosade och aktuella författaren Golnaz Hashemzadeh Bonde har sina rötter i Iran. Tre år gammal flydde hon landet med sin familj till Sverige.

– Mina föräldrar flydde till Sverige inte bara för att leva efter sina revolutionära ideal, utan också för att deras barn och inte minst jag skulle kunna ha ett bra liv som kvinna. Under uppväxten hörde jag ordet möjligheter många gånger och allt de hade offrat för min skull. Jag har lärt mig att jag har en skyldighet att ta vara på alla möjligheter, alltid vara bäst, springa på alla bollar, säger hon.

Så småningom blev hon en högpresterande ekonomistudent på Handelshögskolan i Stockholm. För övrigt också skolans första kårordförande med invandrarbakgrund. Men prestationsjakten hade även en baksida.

– Jag hade hårda krav på mig själv, pressade mig själv och upplevde prestationsångest och fysisk utmattning. Jag dukade nästan under.

Med finexamen från Handels i bagaget åkte hon över Atlanten och till Columbia University i USA för masterstudier. En dag är så den 22-åriga karriärjägaren framme vid sina drömmars mål. Upprymd av glädje sitter hon i ett konferensrum hos det prestigefulla och världsomspännande konsultföretag McKinsey & Company. Hon är blott en namnteckning bort från en toppkarriär för resten av livet, till och med pensionsvillkoren är utstakade i det mångsidiga kontraktet på bordet. Där och då spolas livet fram i en fasansfull hastighet och för första gången undrar hon om ett sådant liv är mödan värt.

– Ska jag slänga bort mitt liv på prestationer och träningspass utan reflektioner eller ska jag bidra med något och njuta under resan? Det var första gången jag betraktade mig själv som en individ med eget värde.

Kontraktet blev inte undertecknat, trots att hon inte hade någon annan plan. I flera år begrundade hon “smällen”, som hon kallar uppbrottet från karriärjakten, och funderade på ett vägval som skulle kännas meningsfullt. Som barn hade hon författardrömmar, men pappa – numera framliden liksom mamman – avrådde och uppmanade henne att skaffa en riktig utbildning. Nu vädrade barndomsdrömmarna morgonluft, vilket 2012 renderade i debutromanen “Hon är inte jag”.

– Skrivandet var till stor hjälp. Jag har fått svar på mina egna frågor, säger hon.

Ungefär samtidigt fick Golnaz Hashemzadeh Bonde insikt om vad hon kunde bidra med. Hon hade sett hur ett invandrarfientligt parti kommit in i riksdagen 2010 och ville göra en insats på gräsrotsnivå för att minska utanförskapet i Sverige. Så bildade hon organisationen Inkludera, som främjar sociala entreprenörer. Alla skulle känna sig delaktiga i Sverigebygget. Från invandrare till barn till psykiskt sjuka föräldrar och unga kriminella.

– Från mina revolutionära föräldrar har jag övertygelsen att vi kan förändra saker. Med inkludering kan vi skingra fördomar och lösa konflikter.

Hon verkar vara närmast besatt av livsval och viger sin aktuella roman “Det var vi” åt rollfiguren Nahids värdering av livet inför dennes obönhörliga och alldeles för tidiga död. Nahids kamp ger genklang i hennes eget liv.

– I yngre år kämpade jag för att maximera möjligheterna. Jag är glad att jag tidigt insåg att det inte leder till mer tillfredsställelse. Numera försöker jag att maximera skönheten och ser den i varje stund, säger Golnaz Hashemzadeh Bonde.

Fakta

Golnaz Hashemzadeh Bonde

Fyller: 35 år den 1 maj.

Gör: Författare, entreprenör och grundare av organisationen Inkludera.

Familj: Gift, två barn, 4 år och en bebis på 3 månader. En bonusson.

Så firar hon födelsedagen: “Med de närmaste.”

Om att fylla 35: “Det känns avgörande, som att jag måste se till att göra det som jag vill hinna med i livet. Så är det med skrivandet, jag vill skriva mycket och mer och inte skjuta på det. Samma sak med privatlivet – jag vill inte skjuta på drömmarna.”

Så varvar hon ner: “Jag skriver, jag har alltid anteckningsboken med mig. Skriva är mitt bästa sätt att skapa ordning ur kaos.”

Vad är kärlek: “Att vilja ge.”

Vill lära vidare till sina barn: “Att inte ta något för givet, uppskatta det du har fått – fred, frihet och det goda livet.”

Visa mer...