Så mildrar du barnets betygshets

Familj Artikeln publicerades
Det nuvarande betygssystemet lämnar inget utrymme för misstag vilket gör att många elever blir sjuka av stress.
Felicia Linsér, 18 år, som går sista året på Bäckängsgymnasiet säger att hon är stressad hela tiden.
Foto:
Felicia Linsér är aktiv i Sveriges ungdomsråd, och har i egenskap av elev ifrågasatt betygens roll och dess effekter.
Foto:
För Felicia Linsér närmar sig finalen av tolv års studier och nu ska hon unna sig en välförtjänt paus.
Foto:
Felicia Linsér anser att föräldrar ibland bidrar till betygsstressen och önskar ett större fokus på kunskap än på resultat.
Foto:

Det är betygstider. För prestationsdrivna barn innebär det ett hetsigt jäkt ända in mot avslutningen. En situation som kan gå över styr. Som förälder går det att hjälpa till - genom att avdramatisera.

För Felicia Linsér närmar sig finalen av tolv års studier. Studentexamen innebär fester, framtidsoro- och tro, men här överlämnas också de sista betygen. Dem som ska ta henne och skolkompisarna vidare.

– Det är mitt normaltillstånd att vara konstant förberedd. Jag är stressad hela tiden och det genomsyrar allting. Systemet lämnar inget utrymme för misstag. Det är synd. Jag tycker att misstag borde vara en viktig del i inlärning av kunskap.

Själv är hon aktiv i såväl sitt lokala ungdomsråd som Sveriges ungdomsråd, och har i egenskap av elev ifrågasatt betygens roll, och kanske framför allt dess effekter.

Hon beskriver hur bekanta hamnat på sjukhus av stressen, någon annan har svimmat på bussen, andra har fått sömnproblem.

– Följder som jag sett av all stress och press är ångest, depression, sömnlöshet och nedsatt immunförsvar.

Många ungdomar har helt enkelt svårt att hantera tillvaron när det känns som att hela ens framtid hänger på en skör tråd.

Felicia Linsér tycker att föräldrar ibland bidrar till situationen. Framför allt önskar hon ett större fokus på kunskap än resultaten.

– Jag tror att det är viktigt hur man ställer frågor och hur man pratar. Bland lärare och elever finns ett språk som är betygsfokuserat. Som förälder kanske man ska ha en annan sorts ingång. Vad har du lärt dig, vad tycker du är intressant? Jag säger inte att man inte alls ska fråga om betyg, men det kanske inte ska vara första frågan man ställer efter en dag i plugget.

Många föräldrar kan uppleva en ambivalens inför stress kring just betyg. Å ena sidan vill man att barnet ska må bra, å andra sidan har betygen en viktig roll i samhället.

– Ja, men hälsan är viktigast. Man ska inte kompromissa med den, säger Felicia Linsér.

Barnpsykologen Jenny Klefbom arbetar dagligen med föräldrar och unga som på olika sätt tampas med betygen. Somliga har svårt att finna entusiasmen över huvud taget, andra kämpar hårt för att tänka på något annat.

Särskilt de första betygen, de som delas ut i sjätte klass, kan komma att skapa stor stress.

– Då utbryter panik i många klasser. Under året har jag hört om barn som börjar gråta, barn som springer hem när de har muntliga redovisningar och barn som svimmar i skolan. Helt galna scener. Det är en bra idé om föräldrar redan från början påpekar att betygen är till för att komma in på vidare studier. Mindre viktiga i sexan och sjuan. Och när du väl börjat jobba är de oviktiga igen.

Ändå trissas barnen ofta upp hemifrån.

– Jag tror att många föräldrar lägger en moralisk aspekt i detta. Det är något fint att vara den som kämpar och blir bäst. Men det är det inte alls. Det skapar ett mönster för resten av livet, där man är mån om en fin fasad utåt och inte bryr sig om hur man mår inuti. Jag tycker att föräldrar med högpresterande barn måste uppmuntra till att då och då inte prestera, att inte läsa till provet, om det är oviktigt.

Betydelsen av betyg ökar ju närmare studentexamen barnet kommer. Men samtidigt är det viktigt att reda ut vad de ska användas till, tycker Jenny Klefbom.

– Kanske behövs inte full pott för att komma in på utbildningen man siktar på. Det kan vara bra att ta reda på det så att man inte pluggar på måfå. Många överpresterar. Förälderns roll blir då att avdramatisera, snarare än att bidra till hetsen.

– Det finns flera vägar. Man kan pausa studierna, man kan göra högskoleprovet, och somliga utbildningar har andra urvalskriterier än betyg. Många kvinnor och män lever för andra hela sina liv, jag skulle önska att man slutade med det så tidigt som möjligt.

När slutbetyget väl har satts finns det en tendens bland högpresterande unga att direkt plugga vidare, för att hinna fram så fort som möjligt.

– Jag tycker att man ska unna sig en paus. Då hinner man bli mer vuxen och kan sätta in studierna i ett sammanhang. Betygen finns kvar.

Felicia Linsér resonerar på just det sättet. Hon har sökt en kurs på universitetet till hösten, men kommer att fokusera på annat.

– Jag tänker jobba, resa och engagera mig politiskt. Det vill jag göra i några år.

Att många fortsätter vidare direkt tycker hon inte är konstigt.

– Gymnasieskolan är plugg, plugg, plugg, meritpoäng och betyg. Det är inte konstigt att man tar steget att plugga direkt. Det är det man uppmuntras till hela tiden.

Fakta

Stress vanligt hos tonåringar

Ungefär var tredje tonåring uppger sig ha stressrelaterade problem, enligt en studie från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Den långvariga stressen leder ofta till lägre slutbetyg. Vanliga förklaringar till oron är betygshets och osäkerhet kring arbetsmarknaden. Riskfaktorer är låg självkänsliga, svårigheter att hantera krav och dålig sömn. Problemen är större bland tjejer än bland killar.

Betygssystemet

Betygssystemet som infördes 2011 innehåller sex steg, A-F. De fem stegen A-E betecknar godkända resultat och F betecknar icke godkänt resultat. Betyg sätts i slutet av varje termin från årskurs 6 i grundskolan.

Visa mer...