Feature

Nytt och modernt för fordonselever i Skurup

Skurup Artikeln publicerades
Ljust och fräscht, med till viss del ny utrustning, har det blivit även i det ordinarie fordons- och transportprogrammets verkstad. Nu siktar Nils Holgerssongymnasiet i Skurup på att bli motorbranschcollege. Förstaårseleverna Didrik Håkansson och Lucas Constantin Scheil är nöjda.
Foto: Johan Bentzel
Ljust och fräscht, med till viss del ny utrustning, har det blivit även i det ordinarie fordons- och transportprogrammets verkstad. Nu siktar Nils Holgerssongymnasiet i Skurup på att bli motorbranschcollege. Förstaårseleverna Didrik Håkansson och Lucas Constantin Scheil är nöjda.

Nils Holgersson-gymnasiet i Skurup satsar stort på sina fordons- och transportprogram. Särskoleeleverna har äntligen fått egna lokaler, där de kan bedriva sin verksamhet helt utifrån sina egna behov. Även det ordinarie programmet har fått uppfräschade lokaler och ny utrustning med målet att bli motorbranschcollege.

Gymnasiesärskolans fordonsprogram på Nils Holgerssongymnasiet började 2015 med en elev, en lärare samt en hink och en tvättsvamp. Sedan dess har verksamheten gradvis vuxit men har länge fått trängas med övriga verksamheter på skolan.

Nu har programmet äntligen fått egna fräscha lokaler i anslutning till en industrihall på skolans område. Här kan de tio eleverna och de tre lärarna skapa sig en egen tillvaro, fri från störningar från övriga elever.

Från början bestod gymnasiesärskolans fordonsprogram enbart av specialpedagogen och läraren Charlotta Barkentin och den nuvarande sistaårseleven Benjamin Nilsson. Båda är glada över de satsningar som nu görs på utbildningen. Iordningställandet av lokalerna pågår för fullt.
Foto: Johan Bentzel
Från början bestod gymnasiesärskolans fordonsprogram enbart av specialpedagogen och läraren Charlotta Barkentin och den nuvarande sistaårseleven Benjamin Nilsson. Båda är glada över de satsningar som nu görs på utbildningen. Iordningställandet av lokalerna pågår för fullt.

– Det känns skönt och tryggt. Vi slipper upptagna liftar och att springa runt och leta efter verktyg, säger Benjamin Nilsson, som går fjärde och sista årskursen.

Det var han som var den ursprunglige eleven på programmet och som tjatade sig till en plats som egentligen inte fanns. Genom sin pappa, som är bilmekaniker, hade han redan stor kunskap om bilar och kände att det var det enda han ville syssla med.

– Varför ska jag tvingas gå i en skola som inte leder till det yrke jag vill ha? Jag vill att det ska finnas fordon för särskoleelever. Det är viktigt, säger han.

Sista året utgörs ungefär halva Benjamin Nilssons skoltid av tid på skolan och resten av så kallat arbetsplatsförlagt lärande på Skurups däckservice, där han eventuellt kan fortsätta även efter sin examen.

Alexander Bondesson, årskurs 3, Oliver Bokander, årskurs 1 och Benjamin Nilsson, årskurs 4, hjälper gärna till med monteringen av den nya utrustningen i gymnasiesärskolans nya fordonslokaler. Här skruvar de ihop en verkstadspress.
Foto: Johan Bentzel
Alexander Bondesson, årskurs 3, Oliver Bokander, årskurs 1 och Benjamin Nilsson, årskurs 4, hjälper gärna till med monteringen av den nya utrustningen i gymnasiesärskolans nya fordonslokaler. Här skruvar de ihop en verkstadspress.

Det känns stort att han nu under sin sista termin får se skolans satsning på något som han faktiskt har varit med och drivit fram. Detsamma tycker Charlotta Barkentin, specialpedagogen och läraren som hörsammade Benjamin Nilssons önskemål och drog igång gymnasiesärskolans fordonsprogram.

– Jag tänkte: Varför inte? Jag såg att det fanns potential. I dag får vi hit elever från många kringliggande kommuner och har ett stort upptagningsområde, säger hon.

Hon hade ingen fordonsutbildning och satsade därför först på tvätt av bilar, men i dag är fordonsläraren Claes Andersson på plats.

Utbildningen är fortfarande till viss del inriktad på rekonditionering – en ny tvätthall ingår i de nya lokalerna – men även på däck och däckservice.

Eleverna hjälper gladeligen till med monteringen av den nya utrustningen och längtar efter att få börja använda den. Benjamin Nilsson får hjälp av Oliver Bokander och Alexander Bondesson att skruva ihop en verkstadspress, medan några andra skolkamrater sätter samman ett oljeuppsamlingskärl.

Med den nya LED-belysningen blir det lättare för Lucas Constantin Scheil och Didrik Håkansson att se vad de gör, när de jobbar med bilarna.
Foto: Johan Bentzel
Med den nya LED-belysningen blir det lättare för Lucas Constantin Scheil och Didrik Håkansson att se vad de gör, när de jobbar med bilarna.

– Med egna lokaler och egna verktyg blir det lättare för oss att hålla våra rutiner, vilket är jätteviktigt för att det ska fungera bra för de här eleverna. Här kan vi hålla på med både korta och långa projekt och kan lämna allt framme om vi inte är klara. Det blir inte lika hackigt, säger Claes Andersson.

Samtidigt har Nils Holgerssongymnasiet även fräschat upp det ordinarie fordons- och transportprogrammets lokaler och köpt in en del ny utrustning, bland annat nya liftar och en modern däckmonteringsmaskin.

– Det är för att kunna följa utvecklingen. Vi investerar för framtidens behov och försöker spegla hur det ser ut i en vanlig verkstad, säger fordonsläraren Bengt Johansson.

Båda verkstäderna har fått ny LED-belysning, medan den ena lokalen också har fått ny färg på väggar och golv. Det var välbehövligt, för verkstaden hade sett likadan ut sedan 70-talet. Den andra lokalen rustades däremot upp redan för några år sedan.

– Jag tycker att det känns gladare här inne. Det har blivit riktigt bra. Vi har fått bra ljus, så vi ser ordentligt när vi jobbar, säger förstaårseleven Didrik Håkansson.

För skolans del är upprustningen av lokalerna ett av många steg mot målet att bli ett motorbranschcollege, likt motsvarande utbildning vid Ystad Gymnasium.

Det är ett kvalitetssystem som riktar sig mot särskilt utvalda gymnasieskolor som tillhandahåller utbildningar mot motorbranschens yrken. Målet är att höja utbildningskvaliteten.

Det kräver ett nära samarbete mellan skolan och branschen, och Bengt Johansson upplever att intresset från de lokala bilverkstäderna är större än någonsin.

– Branschen är enormt sugen på att vara med mer i skolan. Det är ju stor brist på arbetskraft, så de jagar våra elever. Mer samarbete är ett måste, säger han.

Nils Holgerssongymnasiets intendent Jörgen Hagefjord betonar att en utnämning till motorbranschcollege skulle betyda mycket för både skolan och dess elever.

– Det är en kvalitetssäkring av verksamheten, som visar att vi ligger på rätt nivå, både vad gäller kompetensen på dem som utbildar och på material och utrustning. Då vet branschen att de elever som släpps ut härifrån har de behörigheter och kvalifikationer som krävs.