Gästkrönika

Formalia fäller avgörandet?

I dag är det Halloween. Utklädda amerikanska barn knackar dörr och ställer frågan ”Trick or treat?”, ”bus eller godis?”.

Gästkrönika

Inför det amerikanska presidentvalet, nu mindre än en vecka bort, har det onekligen skett en hel del ”tricks”: mixtrande med demokratin, som för omkring fem miljoner amerikaner gör det svårare att rösta i årets val.

Många av de förändringar som har gjorts i olika delstaters vallagar, det är delstaterna som bestämmer detaljerna kring röstningsförfarandet, har av sina förespråkare framställts vara i demokratins tjänst. En närmare titt på dem visar dock att det snarare är tvärtom.

Sedan tidigare är USA:sröstningsprocess uppdelad i två steg: väljarna måste först registrera sig, för att överhuvudtaget kunna få rösta. Redan här finns alltså ett hinder extra att ta sig över, jämfört med vårt system där vi får röstsedlarna hemskickade.

Bland ändringarna som trätt i kraft i vissa delstater sedan det förra presidentvalet finns kortare tid för förtidsröstning samt att det inte längre går att rösta söndagen före valet. Det senare gäller Florida, Ohio och Georgia och drabbar särskilt den svarta befolkningen. Denna har en stark tradition av att först besöka kyrkan och sedan gå och rösta. De som har långt till röstningslokalen har ofta kunnat ta del av transport som kyrkan har ordnat.

Många delstater har också infört krav på särskilda ID-kort med foto för att få rösta. Dessa kostar både tid och pengar att skaffa.

Förändringarna har främstskett i delstater med Republikanskt styre, vilket är föga förvånande. De grupper som nu kommer att få svårare att rösta – unga, äldre, svarta och latin­amerikaner – ger oftast sitt stöd till Demokraterna.

Obamas seger 2008 byggde till stor del på att han lyckades mobilisera väljare från just dessa grupper.

Röstkaoset i Florida år 2000, när George W Bush vann över Al Gore trots färre antal röster, visade att det amerikanska valsystemet är i behov av reformer. Men knappast av den typ som nu har skett på många håll.

Utöver de formella förändringarsom skett i valsystemet har också andra ”nyheter” i ”demokratins tjänst” dykt upp inför årets presidentval: en affärskedja i Georgia säger sig vilja bidra till ökat valdeltagande genom att lotta ut vapen bland dem som röstar. Det är knappast Demokraternas väljare som kommer att lockas av detta erbjudande – vapenlobbyn har sitt starka fäste bland Republikanerna.

Med jämna opinionssiffror veckan före valet kan detta mixtrande med valsystemet komma att få en betydelsefull roll. Det återstår att se om det blir så jämt att det till och med kan fälla avgörandet.

Malena Rosén Sundströmär lektor i statskunskap vid Lunds universitet.