Med havet som granne

Om du funderar på att knacka på hos paret Bengtson på Kustvägen, ta då inte den stora entrédörren på framsidan. Nej, då knackar du nämligen i garderoben.

– När vi byggde om fick man inte ändra fasaden mot gatan. Därför har dörren fått stanna kvar, fastän ingången är borta, förklarar Siv-Britt "Sivan" Bengtson, när hon i stället välkomnar in genom entrén via uterummet på baksidan.

Baksidan i det här fallet är också husets bästa sida. Det är ju här som solen höjer och sänker sig över det böljande vattnet. Som liten sa Sivan Bengtson alltid att hon skulle bo vid havet. Och planerna gick alltså i lås. Det kan hon och maken tacka några goda vänner i Bollerup för.

– De kände någon vars släkting skulle sälja det här huset. Så de tipsade oss och vi åkte hit för att titta, berättar Nils "Nisse" Bengtson.

Huset visade sig vara i bedrövligt skick. Nedgånget och fullt av bråte.

Men Sivan och Nisse såg potentialen och bestämde sig för att slå till.

– Vi köpte det för en tioårsplan. Vi skulle renovera här och bo kvar i Bollerup. Sedan skulle detta bli vårt fritidshus, berättar de.

Men bara två år senare, i slutet av 1985, förvandlade de sin semesterstuga till åretruntbostad.

– Folk undrade vad vi skulle med det gamla rucklet till och ibland undrade vi nog själva också. Det har varit mycket jobb och slit, men i dag ångrar vi oss inte för en sekund, säger Nisse Bengtson. På nedanvåningen hittar vi nu ett modernt och ljust litet kök. Skafferiet har fått flytta på sig för bättre plats mellan skåpen.

Från matplatsen ser man ut över såväl gamla som nya Svartevägen och därifrån vidare ut över åkrarna.

Här finns även ett vardagsrum med en härligt värmande kamin. Och så ett kontorsrum, som tidigare agerat sonens sovrum.

Över några av fönstren har hyllor monterats. På dessa står böcker, vaser och prydnadsfigurer.

– Men jag är inte så mycket för prylar och vi har fått göra oss av med mycket för att få plats på den här lilla ytan. Men det gör man ju gärna när man hittat sitt drömhus, säger Sivan Bengtsson med ett leende.

På ovanvåningen väntar ett stort öppet rum, med tv-hörna, sovplats och så en kupa med en makalös utsikt över trädgården och havet. Nog spelar havet stor roll för paret Bengtson. Härifrån kan de berätta många goda historier. Som när Nisse fick upp en 8 kilos havsöring och när hela havet en vinter frös så att tystnaden i sig blev isande.

Eller som i slutet av 80-talet, när några granater från Lv4 riktades fel.

En gick genom ett tak i Lilleskog. En annan svischade över Nisse Bengtssons huvud när han stod och påtade i trädgården och slog sedan ner 50 meter ut i havet. Vilken chock!

Eller när Sivan Bengtson skulle luta av den gamla köksdörren, föll på den sista gröna färgen och blev så arg att hon gick ner och kastade hela rasket i havet.

– Fast jag ångrade mig och hämtade upp den igen. Det var ju synd på en sådan fin dörr, erkänner hon.

Dörren tillhör nu ovanvåningens nya badrum. Och den gröna färgen där längst in i skårorna, den sitter nu, 25 år senare, envist kvar.