Ett band som - helt utan den genans och självmedvetenhet som präglar svensk populärmusik – spelar punk av det eleganta slaget.

I tempo snabbt nog för att hinna stämpla in på skiftarbetet i ståltrådsfabriken river Fagerstabandet av de flesta låtarna på under två minuter.

Lika uttänkt som distanslöst. Med koskällor som intron och gnisslande rundgång till bryggor.

Lägg därtill rusande Stooges-riff, The Clash-melodier och en oemotståndlig Hives-energi (som också producerar skivan).

Bruket känns, våren 2010, som Sveriges viktigaste band.