Annons
Insändare

Allan Waktmar (S): Decentraliserad reformering av arbetsmarknadspolitiken

Professor Lars Calmfors konstaterade i Dagens eko 31 oktober att den pågående förändringen av Arbetsförmedlingen är för snabb och för ogenomtänkt. Hans kommentar ”Jag är inte övertygad om att det behöver bli bättre med privata utförare. Den forskning som finns säger inte att privata utförare skulle vara bättre, det tyder snarare på det omvända”.
Skåne • Publicerad 18 november 2019
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Janerik Henriksson/TT

S-ledningen har kapitulerat inför kravet ”Arbetsförmedlingen reformeras i grunden”. Januariöverenskommelse undertecknades strax före presentationen av Arbetsmarknadsutredningens slutbetänkande (SOU 2019:3), men parterna låtsas att utredningen aldrig har existerat, kanske just för att betänkandet inte kan peka på några fördelar med fristående aktörer.

Matchning och rustning ska privatiseras och övergå till fristående aktörer, som ska upphandlas inom lagen om valfrihet LOV.

Annons

Arbetsmarknadsmyndigheten ska sköta kontroll, planering och uppföljning men arbeta operativt med funktionsnedsatta och vissa andra som har svårt att få ett arbete. I Dagens Industri 11 oktober vädrar branschorganisationerna morgonluft och man lyfter förutsättningar för framgång. Egenintresset ljuger aldrig.

Man vill ha en prislapp där 50 % är grundersättning och 50 % är resultatersättning men sju av tio arbetslösa hör till grupper som står långt från ett jobb så ”matchningsexperterna” förväntar sig likväl en högre ersättning för dessa liksom en kompletterande glesbygdspeng, för att lönsamhet ska uppnås. Vad man inte nämner är att arbetssökande MED gångbar utbildning och erfarenhet kommer i jobb mycket snabbt och sällan uppvisar längre arbetslöshetstider än tre månader.

Alliansens lovsång till marknaden föregick lanseringen av etableringslotsar inom Lagen om valfrihet LOV. Det blev en dyrköpt erfarenhet och en påminnelse om LOV:ens risk för manipulationer, i dessa fall med systematiska lotsbyten och fiktiva jobb, för att maximera ersättningarna.

Undervegetationen av oseriösa aktörer som hittat en statlig bankomat blev så avskräckande att lotssystemet fick avvecklas.

Efter regeringsskiftet 2006 drabbades arbetslösa genom neddragning av anslaget till arbetsmarknadsutbildning mm. med 1,8 miljarder kronor (källa prop. 2006/2007:1).

Tusentals platser drogs in trots att sju av tio deltagare som fullföljt yrkesutbildning fick arbete inom 90 dagar. Den insatte vet att utbildning var och fortfarande är det viktigaste verktyget för att förebygga brist på kompetent arbetskraft.

Regeringen bör nu ta rodret och säkerställa ett modernt system inte skapar ideologiska inlåsningar. Ett alternativ till privatisering är att Staten bjuder in Sveriges Kommuner och Landsting för diskussion om överenskommelser mellan stat och kommuner (inkl. regioner) om lokala arbetsmarknadsorgan.

Syftet bör vara att på operativ nivå utveckla en samverkansmodell som främjar en för individen samordnad planering, med målet att skapa optimalt utnyttjande av statliga, kommunala och andra resurser. Det möjliggör koordinerade aktiviteter som kan påskynda arbetsmarknadsinträdet för individen.

Logiken är att ingen medborgare som kan och vill arbeta ska ”falla mellan stolarna”. De organisatoriska mellanrummen måste tätas.

På styrnivån ska modellen leda till stärkt lokalt samarbete, där alla relevanta aktörer från myndighetssidan och civilsamhället erbjuds att medverka till utveckling av kommunens arbetsmarknad och arbetsliv i ett lokalt arbetsmarknadsorgan.

Annons

Staten ska ansvara nationellt för arbetsmarknadspolitiken men kommunen ska ansvara för det lokala genomförandet samt vara sammankallande och pådrivande i ett lokalt arbetsmarknadsorgan.

Staten ska finansiera insatser genom riktat statsbidrag, men utformning av lokal samverkan och styrning ska utgå från lokala förutsättningar. Staten bör överta kostnader för kommunala arbetsmarknadsaktiviteter, som utgör komplement till nationella program medan såväl kommunen som staten bör avdela personal i ett lokalt jobbcenter.

Externa aktörer ska vara självständiga men det förutsätts att de arbetar på uppdrag från myndigheterna, utifrån behov som identifierats i lokalt arbetsmarknadsorgan.

Det är klokt att tillämpa ett helhetsperspektiv på arbetsmarknadsfrågor. Detta har man förstått i Norge, som samlat uppdragen för Arbetsförmedlingen, Socialpolitiken och Försäkringskassan i en ny modern myndighet Ny Arbeids- og Velferdsforvaltning NAV. Något att inspireras av kanske.

Allan Waktmar (S) Ledamot i Gymnasienämnden Ystads kommun

Skribenten är projektsamordnare vid Arbetsförmedlingen i Malmö och har 40 års erfarenhet från Arbetsförmedlingen varav största delen som arbetsförmedlingschef i Skåne och utvecklingsstrateg vid Arbetsförmedlingens huvudkontor.

Annons
Annons
Annons
Annons