Bostadsuppvärmning: En tiondel energi behövs idag jämfört med på 1800-talet
Mats Josephson menar att vi inte bara ska vänta och se och det gör vi inte heller. Men hur det än blir med klimatet så måste vi anpassa oss. Så har skett historiskt och så måste det bli i även i framtiden.
Sedan har vi faktiskt redan kommit långt även om detta inte syns i debatten. Det handlar egentligen om energi.
Politiskt har detta mest rört sig om att producera tillräcklig med energi. Som elkraft, bränsle till fordon och uppvärmning samt mat.
Men det kan lika gärna röra sig om hushållning av resurser. Minskad energianvändning leder till minskade utsläpp
Historisk har det varit biobränsle som använts för uppvärmning. Uppfinningen av kakelugnen bidrog till mindre bränslebehov.
Centralvärme med eldning av koks kom som sedan avlöstes med oljepannor.
Oljekrisen på 70-talet innebar i flera fall övergång till uppvärmning med el som vi hade god tillgång på genom kärnkraftsutbyggnaden.
Fjärrvärmen som utnyttjar sopor som bränsle istället för olja är ett annat exempel.
Inom mitt forskningsområde behandlar vi hur byggnader kan göras mer energisnåla. Resultat som påverkat de byggregler vi har idag.
Mer än en tredjedel av vårt lands energi används i bostäder. Energibehovet har minskats dramatiskt genom olika tekniska lösningar som värmepumpar, solfångare, solceller, bättre isolering avancerade fönster med mera.
Arbetet omfattar även export av kunskap och utbildning till länder med andra klimatförutsättningar.
Om en Österlenbo på 1800-talet i en skånelänga skulle krävt samma komfort som vi har idag skulle det behövas 120 000 kilowattimmar per år. Eller att den stackars bonden skulle hugga 90 kubikmeter travad björkved.
Idag kan vi värma en lika stor bostad med mindre en tiondel av detta. Men det är väl inte tillbaks till samhället innan industrialiseringen vi vill?
I hushållet står miljöbelastningen från maten idag för närmare 40 procent som kan jämföras med 10 procent för att värma huset. Att miljöbelastningen från mat blir så stor beror på att kroppens verkningsgrad är förhållandevis låg och det kan vi inte göra så mycket åt.
Men människan har skapat maskiner med verkningsgrader som är betydligt högre. Energiåtgången för den mat som behövs för fem personer att cykla är faktiskt lika stor som energianvändningen när de färdas tillsammans i en modern dieselbil.
Ett stort problem vi borde oroa oss för är att vi i södra Sverige har ett eleffektunderskott och som kommer bli ännu större i framtiden med satsningar på elfordon samtidigt som kärnkraften avvecklas.
Bertil Fredlund (M)
Professor, Skåne-Tranås
