Annons
Insändare

En rik stat och fattiga kommuner

Nej, Ystads ekonomikris är inte ”hemmakokt”. Den är inte unik och den är inte tillfällig. Flertalet kommuner sitter i samma situation.
Ystad • Publicerad 20 augusti 2019
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Ystad är inte unikt med sina ekonomiska bekymmer.
Ystad är inte unikt med sina ekonomiska bekymmer.Foto: Bass Nilsson

I en intervju i juli förklarar SKL:s chefsekonom Annika Wallenberg och ordförande Anders Knape hur kommunerna hamnat i kris: Kommunernas ekonomi har under många år varit dopad. Massor av mark har kunnat säljas och justera balansräkningarna när byggandet tog fart. Nu bromsar det in.

Kommunerna tog in massor av pengar från staten för flyktingmottagandet. Nu upphör statens stöd efter två år. Nu kommer en andra våg av anhöriginvandring efter centerns och liberalernas uppgörelse med S. Försörjningsstödet betalas av kommunerna och kommer att öka kraftigt. Ofta på orter med svag utveckling på arbetsmarknaden, som i flyktingmottagandet såg en möjlighet att ta in statliga pengar.

Annons

Samtidigt investerar kommunerna enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) i 1 000 nya förskolor och 150 äldreboenden. Prognos är att kommunerna måste öka sina lån med 50 miljarder om året fram till 2002.

Men värst är läget i regionerna säger SKL. Stora underskott överallt. De ideliga riktade statsbidragen ses också som ett problem som inte gynnar kommunerna långsiktigt.

Samtidigt har antalet med a-kassa, sjukpenning och liknande ersättningar minskat bland annat på grund av skärpta krav från statsmakten. Staten har alltså minskat sina utgifter – inte kommunerna. Som levererar ökade försörjningsstöd när ersättning från försäkringssystemen skärs ned.

Vem minns inte regeringens skamliga sparkning av Försäkringskassans chef trots att hon gjort vad S-regeringen begärt – sparat miljarder och fått ned sjuktalen. En syndabock krävdes.

SKL:s slutkläm blir: det staten beordrar kommunerna att göra utanför det lagstadgade och utanför den kommunala självbestämmanderätten – det ska staten också betala för.

Det är uppenbart att Sveriges kommuner är för små. Skatteunderlagen räcker inte till att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Eller att rekrytera kompetenta politiker. En sammanslagning av Skånes kommuner har utretts länge.

Landstingen är ineffektiva och går med stora underskott. Det ligger på politikerna att kommunicera med väljarna den vinst i pengar och kvalitet som sammanslagningar kan ge.

Att hävda att väljarna vill ha nära till sina politiker är ren och skär populism och ett sätt att komma undan ett krävande ställningstagande. Väljarna vill ha nytta av skattepengarna och kommunikation sker idag på annat sätt.

Och menar verkligen kommunalrådet i Ystad på allvar att höja taxor – vilka taxor? VA-taxor? maten på äldreboendena? kollektivtrafiken? – för att täppa budgethål? Och att rekvirera utdelning från kommunala bolag före godkännande och fastställande av årsredovisningen?

Lisbeth Thorsén Carlberg

Glemminge.

Annons
Annons
Annons
Annons