Huvudorten prioriteras av Simrishamns politiker

En av dessa experter kämpade visst ett par månader med torgprojektet, för att sedan hoppa av. Gratis har ju projekten inte varit.

Gustafs strand, den lilla vackra, är borta för evigt. Det som var Simrishamns första strand.

I stället har det så kallade Sjöfartsstråket skapats. Något som kostat en hel del (mer än skjortan) och det lär inte räcka – med tanke på alla planerade projekt längs stråket. Så spenderbyxorna behövs inne i själva Simrishamn.

Var och varannan vecka kommer nya uppgifter om hur stråket förlängs, förses med allehanda aktiviteter som till exempel cykel- och gångvägar.

För någon vecka sedan placerades en jättestor skalbagge liggande på rygg där! Skulptören sa sig vilja anknyta till boken ”Förvandlingen” av Kafka.

Jag tycker det snarare visar en bild av politikerna i Simrishamn - att ligga hjälplösa på rygg och sprattla. De försöker kanske få kläm på hur de ska klara av att vända på sig och se omvärlden från rätt håll.

Uppenbarligen finns inga pengar kvar för att laga den lilla bron över Mölleån på Vitemölle. Inget intresse heller för att göra det. Området är ett naturreservat (!) och mycket välbesökt. Har dessutom en av kommunens finaste badstränder.

Det borde ligga i politikernas intresse att tillsammans med markägaren ta itu med ett så enkelt uppdrag.

Dessutom verkar kommunledningen helt ha tappat bort att även på Vitemölle bor det människor året runt, som alla vill ha samma service som övriga invånare vinter som sommar.

Inget intresse heller bland politikerna för att låta det lilla museet på Kivik få växa ur sin alldeles för trånga kostym nere i källaren under skolan på Kivik.

Ambitioner vill kommunen inte prioritera när det gäller ”småorterna”. Svaret från Jeanette Ovesson blev att ”fastigheten ska säljas. Det har beslutats sedan tidigare”.

Så styr man alltså Simrishamn – det vill säga ”utan omnejd”.

Kerstin Cedergren

Vitemölle