Insändare

Insändare: Dagens ungdom har tagit över biblioteket och beter sig

Simrishamn Artikeln publicerades

Angående artikeln i YA 15 februari om biblioteket i Simrishamn ”xxx”

Ordet bibliotek kommer ur det grekiska ordet för bok och förvaringsrum av böcker.

De flesta som besöker ett bibliotek gör det alltså för att låna böcker, tidskrifter och talband som kan förgylla tillvaron för många och kanske användas som hjälpmedel för att kunna ta del av litteraturen.

Dessutom är det väl den enda av vårt samhälles få tjänster som är gratis. Litteratur är så pass dyr idag att kanske inte alla har råd att stilla sin törst efter böcker som är roande och lärande.

Att då kunna gå till ett bibliotek är en helt fantastisk tillgång. I lugn och ro ska man där kunna botanisera bland all denna rikedom av böcker, en sak som borde vara självklar för alla.

På ett bibliotek rör man sig tyst och hänsynsfullt eftersom det ofta också sitter folk och läser i lokalen. Men så är inte fallet idag, tyvärr.

Många bland dagens ungdomar har på bibliotek tagit över lokalerna. De pratar och skriker, beter sig ohyfsat mot låntagare och personal, har ingen respekt för andra besökare.

Eftersom ingen vågar visa ut dessa fridstörare från lokalerna så försöker man ”smörja dem” med allehanda aktiviteter, som inte alls hör hemma i ett bibliotek. På vissa ställen har man till exempel låtit...

1) bygga upp scener (till vilken nytta? I ett bibliotek ska man vara tyst och uppträda lugnt och stilla, inget teaterspelande),

2) man har inrättat kaféer (inte ska man väl kladda ner låneböckerna med kaffe och chokladbollar)

3) beställt mysiga möbler (att ligga utsträckt i soffor och fåtöljer får man göra när man slöar hemma).

4) göra om biblioteket till ett vardagsrum (dit man kan komma för att läsa tidningen , kunna träffas och stanna en stund, skapa sina egna aktiviteter (Sjöbo YA 9/2)).

Genomför man dessa ideer så har man totalt missat hela idén med bibliotek. Detta är vad man gör i ett all-aktivitetshus!

Ovanstående idéer fungerar inte – det bevisas ju också av att man måste öka personalstyrkan på biblioteken för att hålla styr på bråkstakarna som tagit över lokalerna.

När det gått så långt att ungdomarna inte visar respekt för gällande regler och att personalen känner sig hotad och otrygg till och med efter arbetsdagens slut– då gäller det att ta fram hårdhandskarna. Genast!

”Dialog” med ungdomarna, att få dem att känna sig ”delaktiga” visar sig ju inte fungera.

Att låta dem ”hjälpa till med att gallra ut gamla böcker” för att fånga ungdomarnas intressen” bör man absolut inte göra. Gallring innebär inte precis att några bråkiga tonåringar får riva ut några hyllmetrar.

Kerstin Cedergren

Vitemölle