Insändare

Carl Piper: En mineraljakt utan dess like

Österlen Artikeln publicerades
Carl Piper och Anita Ullmann fotograferade i samband med en intervju på klostret Mariavall. Gruppen Vetonu.se har engagerat vill stoppa mineraljakten på Österlen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Carl Piper och Anita Ullmann fotograferade i samband med en intervju på klostret Mariavall. Gruppen Vetonu.se har engagerat vill stoppa mineraljakten på Österlen.

På onsdag den 8 maj kommer riksdagen att besluta om ett antal frågor som rör Sveriges framtida mineralpolitik. Ett ämne som får allt större betydelse för betydligt fler områden än tidigare eftersom Sverige upplever en mineraljakt utan dess like.

Inte minst i Skåne har vi blivit varse om vilka bekymmer och konsekvenser som uppstår när undersökningstillstånd tilldelas utan någon som helst hänsyn till vare sig områdenas lämplighet och sårbarhet eller till berörda kommuners och enskildas viljor.

Vi som är aktiva inom nätverket vetoNu sluter upp bakom två mål. Den aktuella prospekteringen av skånsk alunskiffer som är ett första steg mot framtida dagbrott ska stoppas och minerallagen ska förändras till en lag värdig ett modernt, demokratiskt och miljömedvetet samhälle.

När vi i slutet av mars hade bjudit in skånska kommun-, region- och riksdagspolitiker till ett seminarium upplevde vi en god sammanhållning tvärs över partigränserna. Ystads Allehanda skrev att politikerna verkade överens om att en enad skånsk riksdagsfront för en ändrad mineralpolitik vore bra.

Ett däremot väldigt oenigt näringsutskott har nu lagt fram ett förslag till riksdagen att stödja förslagen från Moderaterna och Sverigedemokraterna och att genom ett tillkännagivande till regeringen påskynda framtida tillstånd för gruv- och mineralnäringen. Socialdemokraterna, Vänstern, Liberalerna och Miljöpartiet har reserverat sig mot förslaget.

Vi undrar därför om den skånska riksdagsbänken kommer att försvara sina ståndpunkter och stötta de partier som har reserverat sig mot förslaget.

En inte oväsentlig roll tillfaller här Centerpartiet som vi på lokalplanet har upplevt som väldigt drivande och engagerade. Helt förståeligt eftersom det inmutade området till stor del omfattar skånsk jordbruksmark som är akut hotat av gruvplanerna som har uppstått när det australiensiska bolaget Scandivanadium i fjor fick tillstånd till undersökning av 22 000 hektar väl nyttjad mark.

Vi minns även det enhälliga beslutet som togs av Skånes regionstyrelse i december och där samtliga partier ställde sig bakom att uppmana dåvarande näringsminister att ändra minerallagen.

Med tanke på hur näringsutskottet motiverar sitt förslag till beslut, nämligen att stärka den svenska gruvverksamheten blir våra farhågor bekräftade att miljöprövningen hamnar än mer i periferin av tillståndsprocessen istället för att få en betydligt större vikt redan i ett tidigt skede.

Förslaget är dessutom anmärkningsvärt eftersom en tidigare omfattande genomgång som gjordes av Tillväxtanalys visade att tillståndsprocessen i allmänhet inte är mer utdragen i Sverige än i andra jämförbara länder.

En genomgång av näringsutskottets samlade förslag visar att det på inget vis kan anses vara en början till det nödvändiga paradigmskiftet för den svenska mineralpolitiken.

Beskrivningen av landsbygdens behov överensstämmer inte med vår verklighet och går stick i stäv med andra mål och riksintressen. Det finns faktiskt områden i detta land med värden som alltid måste gå före gruvdrift. Om något ska påskyndas är det återvinning av gruvavfall inte snabbare tillstånd för gruvnäringen.

Vi uppmanar därför samtliga partier att sluta upp bakom reservationen från Socialdemokraterna, Vänstern, Liberalerna och Miljöpartiet så att färdriktningen för Sveriges mineralpolitik anpassas till nutidens krav på verklig hållbarhet.

Anita Ullmann

Carl Piper

VetoNu