Insändare: I huvudet på en vanlig vänsterväljare

Som lärljunge av Hans Roslings budskap att världsbilder bör formas från statistik och inte media eller Facebookflöden så väljer jag bort partier som spelar på otrygghet med svepande domedagsbudskap och ogrundad “hårdare tag”-retorik.

Som mångårig vandrare i korridorerna på Malmöhäktets ungdomsavdelning är jag dock inte blind för de problem som faktiskt finns, utan efterlyser partier som inte räds att investera i långsiktiga vetenskapligt underbyggda åtgärder.

Som feminist - utifrån både empati och det starka sambandet mellan ett lands jämställdhet och dess levnadsstandard - så vill jag hitta ett parti med en dylik politik och med en hög andel kvinnliga väljare och företrädare.

Som samhällsvetande matematiker leder de tre faktumen att små inkomstklyftor ger högt välmående, att Sveriges klyftor ökar och att vi har en förhållandevis svag skatteutjämning, till att jag letar efter förespråkare för en starkare utjämningspolitik.

Som lärare är jag beklämd över hur privatskolors glädjebetyg och exempellösa vinstmarginaler, i kombination med det fria skolvalets omöjliggörande av långsiktighet, resulterar i ett dysfunktionellt skolväsende. Jag vill rösta i rakt motsatt riktning.

Som invånare på planeten jorden inser jag att det är just vi som är högst på behovstrappan som måste börja ställa om till en hållbar levnadsstandard. Därför vill jag ha en stark miljöpolitik som ställer krav bortom det som ryms inom min egen bekvämlighet.

Allt detta sammantaget gör att jag, utifrån vad jag ser i partiprogram och riksdagsvoteringar, landar i att lägga min röst på Vänsterpartiet.

Och, vet ni - jag tycker mig kunna göra det utan att vurma för Venezuela eller intrigera för proletärernas revolution och internering av oliktänkande. Är jag obekväm med vissa saker i Vänsterpartiets historia, eller de antidemokratiska åsikter som förekommer i dess periferi? Absolut. Och självklart ska dessa saker både diskuteras och problematiseras.

Men viktigast måste kontemporära sakfrågor få vara. En moderatväljare ska inte behöva stå till svars för Högerpartiets nej till snart sagt varje reform som byggt dagens Sverige, lika lite som en SD-röstare ska anklagas för att vilja göra vit revolution, eller jag för att vara en odemokratisk äganderättshatare.

Att fördumma debatten genom att ta till sådana grepp - det är odemokratiskt.

David Waller