Annons
Insändare

Insändare: Integrationen – en fråga om personligt ansvar

Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Arbetsdomstolen (AD) fattade nyligen ett beslut som innebar att en muslimsk 24-årig kvinna, som nekats fortsatt anställningsintervju hos ett tolkföretag i Uppsala, ska få ersättning om 40 000 kronor på grund av indirekt diskriminering från företagets sida.
Diskriminering • Publicerad 28 augusti 2018
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: BERTIL ERICSON

Kvinnan vägrade vid intervjun att ta den manlige chefen i hand på grund av sin religiösa tro. AD hänvisar i sitt beslut till Koranen och gör en tolkning av denna, som ligger till grund för beslutet, vilket är till kvinnans fördel.

Vi menar att en svensk domstol begår ett stort misstag, som använder Koranen, för att komma fram till sitt myndighetsbeslut, även om det handlar om en muslimsk kvinna.

Annons

En religiös skrift kan inte utgöra underlag för ett beslut fattat av en svensk myndighet i ett sekulariserat land som Sverige, som inte heller går att överklaga till en högre instans.

Det hela förefaller mycket anmärkningsvärt, även med tanke på de religiösa motsättningar som finns bland muslimer, när det gäller tolkningar av Koranen.

Det är ingen tvekan om att svenska myndigheter håller på att tappa greppet om de rättsprinciper som ska råda i Sverige.

Detta beslut leder till frågan om vilket ansvar muslimer, som svenskar, har för att bidra till en ökad integration.

I det här fallet hade kvinnan möjlighet att anpassa sig till svenskt arbetsliv och de sedvänjor som finns i vårt land, vilket Koranen ger möjlighet till, men valde istället konfrontation.

Kvinnan vände sig till DO för att få prövat frågan om diskriminering och får rätt, vilket snarare minskar integrationen än ökar integrationen i det svenska arbetslivet.

Bertil Hultén (M)

Stefan Lundgren (M)

Blentarp

Annons
Annons
Annons
Annons