Insändare

Insändare: Kärleksinvandring och arbetskraftsinvandring är okey

Insändare Artikeln publicerades

Replik på Lars Toftemars insändare i YA 14 augusti. Det är alltså nationalekonomen Tino Sanandaji som kommit fram till att statens kostnader för asylinvandringen är 212 miljarder 2014–2018. Det finns inte utrymme att gå in i detaljer här i en insändare så min rekommendation till intresserade är att låna hans bok på biblioteket eller köp den för utförligare information.

Enligt ”expertgruppen för studier i offentlig miljö”, ESO, som är en självständig kommitté under Finansdepartementet,så är kostnaden för en genomsnittlig asylsökande (flykting) 74 000 kronor under hela dennas livstid i Sverige. Denna studie är skriven av Joakim Ruist och kommenterad bland annat i SVT Nyheter 31 maj 2018.

Invandringen av asylsökande kostar enligt Joakim Ruist cirka 40 miljarder varje år (Uppsala Nya Tidning, 11 februari 2018).

Joakim Ruists opponent,professor Mats Hammarstedt, säger att ”varje år fördelas 1-2 procent av BNP från inrikesfödda till utrikesfödda, det är uppåt 90 miljarder kronor årligen”. (Samtiden 1 juni 2018).

Om det är 40 miljarder, 50 miljarder, 90 miljarder eller ännu högre är svårt att veta eftersom regeringen gör allt för att dölja kostnaderna för skattebetalarna.

Men enorma summor från våra inbetalade skattepengar är det pengar som annars kunde gått till att förbättra sjukvården, äldrevården, skolan och infrastrukturen.

Att ifrågasätta massinvandringen av aylsökande är självklart varken rasistiskt, invandrarfientligt eller främlingsfientligt. Det är bara att prioritera de redan boende i Sverige behov före folk som kommer till Sverige för att leva på våra inbetalade skattepengar.

Jag (liksom SD) är för arbetskraftsinvandring på sakliga grunder, jag (liksom SD) är för kärleksinvandring (när någon träffat sin kärlek utomlands och denne vill flytta till Sverige) och för adoptioner.

Jag (liksom SD) stödjer också FN:s hjälp till nödställda runt om i världen och förutom ekonomiska bidrag till denna hjälp så kan och bör Sverige ta emot sin del av FNs kvotflyktingar.

Som avslut kan tilläggas att förutom asylinvandringens kostnader så har vi också enorma kostnader för de hundratusentals anhöriga till asylsökande som kommer efter att den asylsökande fått uppehållstillstånd. Hur många miljarder det rör sig om varje år vet jag tyvärr inte, men det kanske Lars Toftemar och Socialdemokraterna kan tala om för väljarna innan valet.

Staten (Migrationsverket) betalar kostnaderna för asylsökande tills de fått uppehållstillstånd och något år därtill, sen övergår mycket av betalningsansvaret på kommunerna vilket snart kommer visa sig i många av de kommuner i Skåne som de senaste åren tagit emot mängder av asylsökande.

Lars Södren

Simrishamn