Insändare: Många väljare vill ha stöd men röstar ändå marknadsliberalt
De vill ha låga skatter och minimal inblandning från det offentliga.
Jag ska beskriva några exempel där människor ändå önskar inblandning från kommun, region eller stat.
Under en politikerutfrågning arrangerad av Nybrostrands byalag var det många bybor som önskade att det offentliga, det vill säga kommunen, skulle agera så att den lokala Ica-affären kunde bli kvar. Det var 70 procent i Nybrostrands valdistrikt som röstade på marknadsliberala partier.
Vid en politikerutfrågning anordnad av Företagarna i Ystad ville de medverkande att det offentliga på något sätt skulle motverka näthandelns dåliga inflytande på affärsverksamheten, samt att agera för en fyrfilig motorväg då det kommer att förbättra för företagarna.
Sommaren har slagit hårt mot spannmålsodlare i Sverige, här i sydöstra hörnet talas det om mindre än halv skörd. Det är en stor olycka.
Många talar om vikten av att samhället går in och på olika sätt ekonomiskt stöder bönderna för deras förluster. Bland företagare och bönder är det 77 procent (VALU 2018) som röstat på marknadsliberala partier.
Det är angeläget med livsmedelsaffärer på landsbygden, det vore trist om det bara fanns kaféer på gågatan, och det är en katastrof om svenska jordbrukare slås ut.
Men ska vi följa marknadsliberala synsätt så ska Ica-affären läggas ner, gågatan tömmas på affärer och böndernas arbete upphöra. De verksamheter som inte klarar sig på marknaden ska inte heller finnas!
Nu bor vi i ett land där solidaritet, gemenskap och oegennytta fortfarande ses som positiva storheter, men det är inte marknadsliberalismens förtjänst.
Ett solidariskt samhälle kräver offentliga insatser på många plan, för att stödja de som kommer till korta.
Som godtrogen person förstår jag inte varför människor röstar på partier som främst stöder de med mycket höga inkomster och kapital.
Alla vill ha vattenbombplan, men ingen vill betala skatt.
Göran Brante
Vänsterpartiet Ystad
