Insändare

Insändare: Vanadiumbrytning ledde till miljökatastrof i Finland

Österlen Artikeln publicerades
Biolakning har beskrivits som en del i processen. Den användes i Talvivaaragruvan i Finland. med omfattande läckage från lakningsdammarna som resultat. Detta resulterade den största miljökatastroferna i Finlands historia.
Foto: Pekka Moliis
Biolakning har beskrivits som en del i processen. Den användes i Talvivaaragruvan i Finland. med omfattande läckage från lakningsdammarna som resultat. Detta resulterade den största miljökatastroferna i Finlands historia.

Sverige förvandlas till Klondyke och öppnar upp sin berggrund för mineral-prospekteringsbolag från hela världen.

Till sin hjälp har bolagen SGU:s mineralinformationskontor i Malå, där borrkärnor från tusentals prospekteringar runt om i landet finns lagrade.

Vanadin är det nya guldet. I Jämtland, Härjedalen och Skåne finns stora områden med alunskiffer.

Ett engelskt företag har fått tillstånd av Bergstaten att prospektera efter vanadin i Skånes skifferlager. Vanadin är ett grundämne som används i batterier.

Berörda kommuner kan inte göra mycket om ett företag har fått klartecken från Bergsstaten. När det är dags för brytning kan kommunen inlägga veto, men bara om det handlar om uran. Vanadin är tillåtet att bryta.

I skånsk dagspress (27 september) grönmålar David Minchin, vd för det brittiska bolaget Scandivanadium, skifferbrytningen och lockar med att Skåne kan bli ett nytt Silicone Valley. När man ”grönmålar” säger man att något som är miljöfarligt – inte är det.

David Minchin vill bevisa att brytning av vanadin i Skånes skifferlager kan göras på ett ekologiskt hållbart sätt. Han säger att de ska ”tvätta ur metallerna från stenen och sedan lägga tillbaka den. Detta för att minimera gruvans ekologiska fotavtryck”.

Den som föreställer sig en gruva som ett hål i marken, där man hämtar upp vad man är intresserad av, behöver uppdatera sig. Det handlar om dagbrott (”Strip-mining” på engelska) av flera kvadratkilometers omfattning. Allt skrapas bort för att komma åt skifferlagren. Kvar blir ett vidsträckt grått och förgiftat landskap.

Exempel på hur en sådan gruva finns i Aitikgruvan vid Gällivare och Talvivaara i norra Finland. Storleken på de maskiner som skulle användas ligger knappast inom räckhåll för lokala entreprenörer att anskaffa.

Skogar, beteshagar, ängar, gårdar, kommer att jämnas med marken, med enorma ekologiska fotavtryck som följd.

Alunskiffer är uranhaltig oberoende av vilket huvudsyftet med en brytning är.

Det går inte att bryta ren vanadin, allt kommer upp. För att utvinna vanadin krävs en kemisk process.

Biolakning har beskrivits som en del i processen. Den användes i Talvivaaragruvan i Finland. med omfattande läckage från lakningsdammarna som resultat. Detta resulterade den största miljökatastroferna i Finlands historia.

Det uran som blir kvar som en restprodukt, måste tas om hand. Uranbrytning är förbjuden i Sverige sedan juni 2018.

Talvivaara i Finland är ett utmärkt exempel på hur illa det kan gå.

Det finns ingen ekologisk hållbarhet i brytning av vanadin. Stoppa mineraljakten i Skåne.

Namninsamling på https://vetoNu.se/namninsamling

Karin Sandström

Vitaby