Insändare

Insändare: Vi måste inspirera fler ungdomar att idrotta

Tomelilla Artikeln publicerades
I Tomellilla liksom i Skurup har idrottandet bland ungdomar minskat dramatiskt.
Foto: Grafik: Jan Ohlsson och TT
I Tomellilla liksom i Skurup har idrottandet bland ungdomar minskat dramatiskt.

Centrum för idrottsforskning rapporterar att allt färre barn och unga väljer att idrotta. Störst minskning rapporteras bland pojkar i åldersgruppen 7–12 år.

Rapporten i sig ger inget svar på varför idrottandet minskar bland de yngsta barnen, däremot visar den en tydlig skillnad där barn på landsbygden och i familjer med svag socioekonomisk ställning.

I sydöstra Skåne har idrottandet bland unga pojkar sjunkit med hela 37 procent, något som måste betecknas som allvarligt.

Redan förra mandatperioden la vi socialdemokrater i Tomelilla en motion där vi föreslog att det varje år anordnades en prova på-dag där skolbarn i exempelvis årskurs fyra under en hel dag skulle få möjlighet att prova på ett utbud av olika aktiviteter. Tanken var att bjuda in föreningsledare att under några timmar visa upp sin idrott och på så sätt få barnen intresserade och förhoppningsvis börja med en idrott.

Kultur- och fritidsnämnden gav ett positivt yttrande medan majoriteten i familjenämnden avslog förslaget med utgångspunkt i att det tar för mycket tid från undervisningen.

Forskning visar att tidiga positiva upplevelser av motion och idrott har stor betydelse för om vi är fysiskt aktiva även senare i livet. Därför påverkar barns och ungdomars motionsvanor inte bara deras välmående just nu, utan även deras framtida hälsa.

Idrottande ungdomar har bättre självkänsla, begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga som inte är engagerade i idrottsföreningar. Och som politiker är det självklart vår uppgift att stimulera och verka för en fortsatt levande idrottskultur i vårt land.

Barn och ungas hälsa avgörs i stor utsträckning av föräldrarnas inkomstnivå och utbildning.

En studie gjord i Malmö visar på stora skillnader mellan de aktiva och inaktiva. I kommuner där många invånare har eftergymnasialutbildning är idrottslivet mer aktivt, vilket beror på att föräldrarna i större utsträckning engagerar sig i barnens fysiska aktiviteter och uppmuntra till att delta i föreningslivet.

Här har kommunen och samhället ett kompensatoriskt ansvar. Prova på dag under skoltid eller möjlighet till spontanidrott en lördag eftermiddag är ett sätt att få upp intresset. Ett annat är att inrätta en fritidsbank där kommuninvånarna kan låna utrustning och på så sätt ha en aktiv fritid.

Det finns de politiker som menar att vissa satsningar tar för mycket tid eller kostar för mycket pengar. Frågan vi istället borde ställa oss är; vad kommer det kosta människan och samhället om vi inte gör något?

Sara Anheden (S)

Oppositionsråd, Tomelilla

Anna Wallentheim (S)

Riksdagsledamot, Hässleholm

Idrottspolitisk talesperson