Köttkonsumtionen är det största klimathotet
Redan 2010 rapporterade FN:s miljöpanel UNEP att vi omgående och drastiskt måste minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.
Trots det har ingen svensk regering satsat en enda skattekrona på att åstadkomma det. Tvärtom faktiskt för 2017 undertecknade Miljöpartiet en livsmedelstrategi tillsammans med bland andra Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna för ökad köttproduktion.
Under2017 har regeringen även arbetat för att öppna upp Taiwan och Kina för svensk köttexport. Det verkar faktiskt som att det är köttindustrin snarare än klimatet som inte kan vänta.
Det stora klimatproblemet med kött och mjölk är att den mark som används för att producera animalier förhindrar att denna mark används till att binda in koldioxid i form av växande träd och skog.
Även om vi tar hänsyn till att marken producerar kött under många år innebär den förlorade kolinlagringen i skog ett koldioxidutsläpp på ungefär 150 kg per kilo kött. Detta motsvarar utsläppen från 60 liter bensin, enligt Stefan Wirsenius som är docent på Chalmers.
Redan om 20 år kan vi, enligt SMHI, få uppleva hur jordens medeltemperatur passerar det så kallade tvågradersmålet. Dagens unga riskerar att under sina liv få leva med de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.
2017 var globalt sett det näst varmaste året som någonsin uppmätts. Frankrikes president Emmanuel Macron konstaterade under klimattoppmötet i december att världen håller på att förlora kampen mot klimatförändringarna.
Om Lotta Hedström menar vad hon skriver om att klimatet inte kan vänta börjar hon arbeta stenhårt för vegonorm i all svensk offentlig sektor.
Det är även av största vikt att den svenska regeringen agerar internationellt inom ramen för FN för att lyfta frågan om köttkonsumtionen.
Jonas Paulsson
Köttfri måndag
