Religionsfrihet innebär frihet från religiös tro
Vill börja med att understryka att alla har rätt till sin tro så länge det inte skadar någon fysiskt eller psykiskt. Det är också ens enskilda sak och man har ingen rätt att pådyvla andra sin tro, inte ens sina barn.
Man har ingen rätt till sina barn, bara skyldighet att ge barnet en sund värdegrund som innebär att man respekterar sina medmänniskor och gör rätt för sig.
Barnen ska ges möjlighet att ta egna beslut när de är tillräckligt gamla att göra så. Det innebär att man som vårdnadshavare ska ge barnen bred kunskap om vår omvärld.
Som Bo Herou mycket riktigt påpekar så säger FN:s barnkonvention att man ska – ”Respektera barnens rätt till tankefrihet och samvetsfrihet”: det innebär att man inte ska pådyvla en religion utan sakligt och objektivt informera om alla religioner så barnen kan avgöra när de blir gamla nog att göra så. Detta sker inte i religiösa skolor.
Samvetsfrihet får heller aldrig kränka de mänskliga rättigheterna och individens integritet.
Religionsfrihet innebär som nämns ovan men även frihet från religiös tro. Den friheten får man inte förneka barnen genom att påverka bara i en trosriktning under deras uppväxt.
Så ja, jag anser att religiösa skolor inte tillgodoser barnens fria vilja och inte ger barnen möjlighet att ta egna beslut, utan färgas av den tro som härskar i religiösa skolor.
Slutligen ett praktiskt problem med religiösa friskolor, om en byskola skulle bli religiös friskola. Skulle alla (majoriteten) andra barn i byn få transporteras till en konfessionsfri skola långt från hembyn?
Roland Ekström
