Insändare

Hamnen – ett ekonomiskt vågspel

Hamnen Artikeln publicerades

Vad innebär egentligen Ystad kommuns planerade hamninvestering för oss kommuninvånare? Nyttan med miljardinvesteringen borde vara tydliggjord för kommuninvånarna.

Jag tänker på den egna direkta nyttan för Ystad kommuns företag och invånare i den ena vågskålen och det tänkta lånade kapitalet på närmare en miljard i den andra vågskålen.

Hur mycket kommer nettointäkterna enligt plan att bidra med till Ystads skattebetalare? Kan det motivera denna jättelika skuldsättning under många år framöver?

Varför ska Ystads invånare ensamma stå för den finansiella risken och lånebetalningen, som främst tycks gynna övriga Sverige samt den östeuropeiska och danska genomfartstrafiken?

Hur säker är man på att berörda rederier blir kvar som kunder under investeringens pay off- tid och hur långsiktiga avtal kommer kommunen att kräva?

Kommunalrådet medgav i en YA-artikel att det finns risk i projektet. Erfarenheten säger att riskprojekt finansieras med riskkapital och inte med lån. En ränteprocents ökning på ett miljardlån gör 10 miljoner kronor per år i extrakostnad.

Finns det något kalkylerat riskscenario för hamninvesteringen, som visar behov av höjd kommunalskatt?

Risktagandet bör ses mot bakgrund av kommunens redan svaga överskott i finanserna, vilket inte ger något utrymme för felkalkylering.

Vid riskprojekt bör risktagaren kunna förvänta sig högre avkastning på sitt riskkapital än annars. Är det så här?

Ystads skuldsättning på grund av bland annat arena, simhall och vattenverk bidrar redan till den största skulden i Skåne, räknat per invånare (82 000 kronor).

Utöver kommunens låneskulder tillkommer pensionsskulden till kommunanställda som inte redovisas i balansräkningen.

I senaste delårsrapport står: ”Den totala pensionsskulden uppgick 2017-08-31 till 614,9 miljoner varav 554,2 miljoner avser ansvarsförbindelse. Det innebär att cirka 90 procent ligger utanför balansräkningen.”

Ansvarsförbindelsen saknar avsatta medel, som innebär ytterligare närmare 19 000 per invånare i skuld.

Med större fartyg och dessutom kommunpolitikernas förhoppning om ännu mer trafik (om det slår in), påverkas samtidigt vår närmiljö negativt och en ansträngd tull och polis kommer troligen i så fall att få möta ännu större utmaningar med bland annat stöld- och smuggelgods.

Man frågar sig åter vad vi själva tungt belånade kommuninvånare tjänar på detta stora risktagande?

Det vore bättre om kommunen kunde tänka lite mer på gator och vägar, som på sina ställen är i ett bedrövligt skick.

Hans Edmén