Vänsterpartiet: Ystadsborna hade behövt en skattekrona till
I ett redan pressat läge för handläggare, lärare och undersköterskor står nu Ystads Socialnämnd inför att spara 24 miljoner kronor. Ystad ligger långt under andra jämförbara kommuner, vad gäller antal handläggare inom både LSS och övrig myndighetsutövning. I Lärarförbundets mätning som presenterades i YA den 16/10 har vi rasat från en plats bland de 20 bästa skolkommunerna till en 92:e plats. Inte så förvånande när vi lägger 15000 kr mindre per elev än den genomsnittliga kommunen i Sverige.
För att säkra välfärden och ge medarbetare i kommunen en chans att utföra sitt arbete utifrån de krav som ställs i lagen och i en dräglig arbetsmiljö, lade Vänsterpartiet (V) fram ett budgetförslag i kommunfullmäktige som innehöll en kronas skattehöjning. Det hade placerat oss i mitten av landets kommunalskattesatser. Syftet var att förbättra både service och arbetsklimat i kommunens kärnverksamheter. Medarbetarna skulle kunna utföra sitt arbete med kraft framåt, i stället för att sopa rent bakåt. Vi ville också säkra våra viktiga, men icke-lagstadgade verksamheter såsom kultur-och naturskola, familje- och seniorverksamheter. Vidare skulle kronan ge mer resurser till det förebyggande arbetet med barn och familjer. Forskningen är tydlig kring det förebyggande arbetets betydelse för att förhindra senare kriminalitet, ohälsa och missbruk. Varför tas inte detta på allvar? När det är för sent ropar borgerliga partier efter ”hårdare tag”. Då! När mänskligt lidande har blivit alltför stort och kostat hundratusentals kronor. Hårdare tag har inte heller stöd i forskning. Ystad behöver dessutom på allvar börja rustas inför att Barnkonventionen blir svensk lag efter årsskiftet och för den nya Socialtjänstlag som kommer sommaren 2020, som kommer lägga stor vikt vid det förebyggande arbetet. Därför vill V prioritera det sociala arbetet med barn och familjer. Individ och Familjeomsorgens utredningsenhet, öppenvård och familjerådgivning är alla under hårt tryck med dålig tillgänglighet som följd. Med långa väntetider ökar risken för att barn far illa.
Kommunen behöver också leva upp till kraven kring stöd och insatser till barn och vuxna som utsätts för våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Det behövs utbildning av kommunanställda och politiker i denna viktiga fråga, liksom resurser för samordning av arbetet och till kartläggning av våldsförekomst. Det måste finnas pengar till att placera våldsutsatta i skyddade boenden liksom särskilda behandlingsprogram för både våldsutsatta och våldsutövare. Ystad kan inte fortsätta blunda för storleken på detta problem och lägga över ansvaret på frivilligverksamheter. Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som kostar samhället enorma summor pengar, för att inte tala om det lidande det innebär för de utsatta.
Tyvärr vann M, KD, L och SD:s budgetförslag som innebär oförändrad skattesats och fortsatt ”stålbad” för verksamheterna. Detta för att prioritera ”kommuninvånarnas köpkraft”. SD föreslår en lösning med volontärer i skola och äldreomsorg. Konsumtion och frivilligarbete. Förlegat och klimatvidrigt!
Vi som arbetar inom offentliga verksamheter, tar del av forskning och ser konsekvenserna av sparbeting och kortsiktiga lösningar vet att ekonomi behöver räknas både på kort och lång sikt. Medborgare och personal som mår väl bidrar dessutom till välmående och livskvalitet och orkar finnas mer både för sig själva och för andra. En positiv spiral som vi hoppas få uppleva framöver men som känns långt borta just nu.
Cecilia Persson (V)
Socionom och ersättare i socialnämnden
Annika Weitner (V)
Socionom och kommunfullmäktigeledamot
