Rapport: Ales stenar är från järnåldern
Det är inte några nya rön som dateringen baseras på. I stället har länsstyrelsen i en ny rapport låtit sammanställa forskningen och den samlade kunskapen om Ales stenar.
– Den visar entydigt att skeppssättningen tillkom under den här tiden, säger Bengt Söderberg, arkeolog knuten till riksantikvarieämbetet.
Bland annat stödjer man sig på fynd av brända människoben och förkolnat trä som hittats under stenarna. Man drar också paralleller till andra skeppssättningar, bland annat i Danmark, som är över 40 meter (Ales stenar är nära 70 meter). De har också samtliga daterats till den här perioden, enligt rapporten.
Bengt Söderberg och de andra arkeologerna vill nu gå vidare och undersöka platsen kring Ales stenar. Området är mycket rikt på fornfynd. Hypotesen är att Ales stenar skulle kunna vara den sista i raden av monument på platsen.
Som YA tidigare rapporterat vill Riksantikvarieämbetet göra en arkeologisk undersökning sydost om skeppssättningen där man tror att det kan finnas en stenåldersgrav.
Det finns också ett par stenar vid Kabusa som kan vara del i en lite mindre skeppssättning, liknande Ales stenar.
Bengt Söderberg tycker att det vore bra om fokus flyttades från Ales stenar och att man försöker förstå vilken betydelse hela området har haft – och fortfarande har.
– Man kan säga att det är en magisk plats även i vår tid, säger Bengt Söderberg och hänvisar till horderna av besökare som kommer varje sommar.
Han säger att stenarna i skeppssättningen med all sannolikhet är placerade ungefär som på järnåldern när de restes. På stenarna har man hittat så kallade skålgropar, uthuggna hål som kunde användas vid offerriter. Arkeologerna drar slutsatsen att stenarna har flyttats. Skålgroparna på stenarna i skeppssättningen finns också under marknivån där de inte skulle kunna användas. Man har alltså tagit stenar från andra, äldre monument för att bygga Ales stenar.
Skeppssättningens funktion är omdiskuterad. Bengt Söderberg tror att den kan ha haft flera funktioner. Det kan ha varit en tingsplats här eller ett minnesmärke. Man han tror inte på den teori som fritidsforskaren Bob G Lind lanserat, att skeppssättningen är ett astronomiskt solur från bronsåldern, alltså betydligt äldre än vad arkeologerna hävdar.
I stället anser Bengt Söderberg att Ales stenar följer kustlinjen så som andra liknande skeppssättningar är utformade efter landskapet.
– Men naturligtvis kan solen också ha spelat en roll, säger han
